Kultur – varför det?

Kulturandningskreativitetsbehovsdiskussion

Den 1 september hölls en stor kulturdebatt i Södertälje inför valet 19/9. Politikerna som företrädde de politiska partierna i Södertälje utfrågades av moderator Ami Lönnroth inför en talrik publik. Det var en sansad diskussion och överraskande stor samstämmighet. De frågor som ställdes hade konkret karaktär och svaren som gavs var löften med olika politisk tyngd. Det var varken glöd eller hetta bland politikerna och ingen åhörare efterlyste någon annan form av diskussion om kulturens villkor eller förutsättningar. Var har den idépolitiska och filosofiska kulturdebatten tagit vägen?

Vi diskuterar oftast vilka program eller vilket kulturutbud som är bäst. Alltför sällan har vi diskuterat vilka idéer och drömmar vi har med kulturen och vilken dess betydelse är i samhället. Jag tror det finns många olika idéer om kulturens betydelse, men vi debatterar, analyserar och borrar i detta alldeles för lite. Kulturdelen.nu är ett utmärkt forum för att föra fram denna diskussion och lyfta upp det vi alla behöver, kulturandningskreativitetsbehovsdiskussion!

Stora förändringar

Jag är fyrtiotalist och har följaktligen sett och upplevt hur samhället har förändrats under halva nittonhundratalet och in på tvåtusentalet. Många av de stora politiska förändringarna började på sjuttiotalet och skapade många genomgripande nyordningar på olika sätt. Politik har blivit mycket mera polariserande och samtidigt öppnare. Det demokratiska inflytandet har ökat, men samtidigt blivit tuffare. Den så kallade tredje stadsmakten, media, spelar en annan och mycket inflytelserikare roll än för bara trettio år sen. Det solidariska samhälle, som många fyrtiotalister drömde om på sjuttiotalet, har övergått till ett individ- och ekonomifixerat samhälle. Allt vi gör och säger idag bygger hela tiden på föreställningen att det ska kunna gå att genomföra inom vissa ekonomiska ramar. Jag tror det är det senare, som har förändrat samhället mest under de senaste tjugo åren. Men jag påstår också att det finns andra företeelser.

Måste få ta plats

Kyrkan har i alla tider haft enormt stort inflytande över människors liv och tankar (från och industrialismens början i växande konkurrens med de framväxande politiska rörelserna). Dess långa maktinnehav har idag förändrats och sakta övergått till ett genomsekulariserat samhälle, där kyrkans inflytande långsamt avtagit. Tidigare hade den makten över våra värderingar, nu är det individen själv som avgör och bestämmer. Det sekulariserade samhället är genompolariserat av upplevelser, värderingar och företeelser. Det stora inflödet och betydelsen av andra kulturer och religioner, bidrar också till stora polariseringar och värdekonflikter. Jag tror det är viktigt att vara medveten om detta, när vi diskuterar kulturens roll och betydelse idag.

I ljuset av detta, tror jag kulturen skulle kunna spela en mycket större och viktigare roll idag, än den av ekonomiska skäl tillåts göra. Det finns de som anser att kulturen ska stå fri från statligt eller kommunalt inflytande, men jag håller inte med. Kultur behöver och kommer alltid att behöva stödjas och det ska ske av offentliga medel för att trygga detta stöd.

Mycket av kulturen byggs idag upp av en folkbildningstanke. Vi behöver fortsatt stort stöd för den. Folkbildningstanken behöver dock inte vara partipolitiskt bunden på något sätt, utan ska genomsyra alla grupper, individer och företeelser i samhället.

Upptäcktsresa utan slut

Kultur betyder att odla. I vårt samhälle bör vi i kunna utveckla olika kulturformer inom alla konstformer, inom vetenskapen, i uppfostran, inom bildning och idrott och i vårt andliga liv. Kulturyttringarna ska kunna tänja och provocera våra samhällsgränser, kulturyttringarna ska vara spännande och oförutsägbara, kulturyttringarna ska locka till förströelse, underhållning och överraskningar. Kulturen ska lyfta de drömmar och idéer vi lockas och dras till. Kulturen skulle kunna utveckla och odla en liten del av våra gemensamma medel till ett än öppnare, tolerantare och frihetssinnat samhälle.

Frihet är det bästa ting

Som sökas kan all världen kring

För den som frihet kan bära

(biskop Tomas frihetssång från 1400-talet)

Från medborgare till kund

Frihets möjligheter begränsas allt mer, eftersom valfriheten värderas högre.

Nyliberalismens förenklade samhällssyn har blivit styrande därför att ekonomin och marknaden styr dess värderingar. Idag betraktas vi som kunder, vi borde få vara samhällsmedborgare, som tidigare kulturminister Bengt Göransson skriver i sin nyutkomna bok, Tankar om politik. Jag har med stort intresse begrundat hans beskrivning av frihetsbegreppets djupare innebörd. Citatet ovan utvecklar Bengt Göransson i boken på ett viktigt sätt. Hans reflektion kring frihet och valfrihet är i ljuset av dagens samhällsdebatt mycket avgörande. Jag citerar:

”Valfriheten privatiserar; jag för mig, du för dig och om du väljer fel är det din ensak. Friheten är däremot oändlig och har bara en enda men mycket viktig begränsning: man får inte hindra andra att röra sig på samma fält som jag. Friheten kommer därför att i motsats till valfriheten socialisera, den förutsätter gemenskap, respekt för andra och blir inte möjlig i ojämnlika samhällen. Och just detta får som konsekvens att den frie alltid tvingas ta hänsyn till sina medmänniskors rätt till samma frihet, och i ett samhälle som ska omfatta fler än en kan man bara sällan få sin egen vilja förverkligad fullt ut”.

Jag instämmer i hans insiktsfulla betraktelse. Det är därför som vi i kulturens värld har möjligheten att odla och utveckla alla våra sinnliga och intellektuella intressen och möten på alla plan och nivåer! Låt kulturen vara den spjutspets vi behöver i vårt genomsekulariserade samhälle.

Text: Birger Svanteson, kulturarbetare (som också gillar idrott)

Foto: Göran G. Johansson

Från debatten på Lunabiblioteket. Artikelförfattaren längst till höger.

Läs mer om den partipolitiska paneldebatten i Kafé Blå 19/9 här.

Har arbetat som slöjdlärare i Södertälje i tio år och trettio år på lärarutbildningen i Stockholm. Pensionär sedan två år. Reste till Gotska Sandön för femtionde gången i år. Fotograferar och har gjort flera utställningar om ön. Medlem i Södertälje Konstnärskrets. Arbetar i en kulturförening och är mycket svag för idrott. Jag ser ingen motsättning mellan kulturella eller idrottsliga upplevelser. Tror på överraskningsmomentet, som avgörande inom dessa företeelser.

Etiketter:

1 kommentar till “Kultur – varför det?”

  1. Ami Lönnroth skriver:

    Tack för att du lyfter fram Bengt Göransson! Lyssnade just på honom på bokmässan i Göteborg i en strålande miniföreläsning på de litterära sällskapens scen. Den viktiga distinktion han gör mellan begreppen valfrihet och frihet är värd att fundera länge över.
    Varför blev våra kulturpolitiker så samstämmiga under debatten som jag ledde 1 september? Ett skäl kan vara att såväl sverigedemokrater som nationaldemokrater avböjt medverkan. Eller kanske hade de inte ens svarat på inbjudan. Jag tror inte deras argument hade fått stå oemotsagda om de hade deltagit. Nu har vi åtta företrädare för dessa partier att ta fajten med i vår egen kommun.
    Inspiration till det skulle vi kunna hämta i den radiodebatt i Kulturradion Nya vågen tisdag 28.9 där Sverigedemokraternas kulturpolitik fick mothugg av Arne Ruth. Lena Sundström m fl. Det går att lyssna på nätet.