Leve tillväxten!

Jag får för mig att googla lilla Ragna och ser att hon numera har en egen hemsida.

Då var hon nog ännu kvar på mellanstadiet.

Nu listar hon exempel på tjogtals filmer som hon har jobbat med under de senaste åren.

Vad kan hon vara nu? 32? 35?

Då: Hon satt inklämd i en varm cell under taket på Estrad i slutet av 80-talet. Järnatjejen skötte strålkastarna när musikskolan satte upp min första pjäs, ”Mannen med guldväskan”.

Det lyste om Ragna, jag minns hur hon nästan sprakade. En gnista hade slagit ner i henne: Att få vara med och producera en föreställning, att få sköta det viktiga viktiga ljuset och vara med om att verkligen producera något, vara en del i något som blev så mycket större än summan av delarna.

Nu är hon tydligen professionell filmfotograf. Listan över A-, B- och C-jobb är lång.

”Somliga går med trasiga skor”.

I Facebook ser jag att Marina Svala Nyström just har gjort sin egen föreställning ”Somliga går med trasiga skor” på Sagateatern i Södertälje och Lava i Stockholm. Hon är 25 år, går sin teaterutbildning och hon bara växer. 2008 spelade hon med i ”Historien om Oliver”.

Det gjorde också Gustav Gällsing, idag 15 år, som berättar på Facebook att han också har påbörjat teaterutbildning. Nyss var han Oliver, i keps och med en självklar scennärvaro.

Runt Marina och Gustav kryllade barn, de minsta under metern. Man kunde ana att det slog ner gnistor i dem.

Själv debuterade jag i en kabaré i högstadiet 1968, där jag bidrog med både manus, dekorjobb och skådespeleri. Det var stort, så mycket större än summan av delarna. Jag var med och byggde. Gnistan slog ner.

Livet flätar kedjor. Det kan börja med att en unge står och håller i en strålkastare och sen vet man inte.

Jan Waldecrantz. Lasse Karlsson. Andreas Nilsson. Lotta Arvidsson. Hans Qviström. JohanBoding.

Marina som Nannsi på Torekällberget.

Det kan vara en blygsam sådd som ibland rotar sig och blir till grässtrån, havrefält eller stora skogar.

Om vi anade den tillväxten när vi såg fröet skulle vi kanske så med större energi och tillit.

Text: Roland Cox

Fotografi: Göran G. Johanson

Gustav Gälsing som Oliver.

Fotnot: Ragna Jormings hemsida hittar man på www.jormingfilm.se

Roland Cox är frilansande journalist och manusförfattare som bor i Södertälje sedan slutet av 70-talet. Har skrivit manus till Sommarteatern, bland annat för pjäser som ”Telgehus”, ”Badet” och senast ”Historien om Oliver”. Född på 50-talet. Har följt fyra barn genom skolsystemet. Amatörmusikant bland annat i Hinkens Orkester.

Lämna en kommentar