Sommardans på Torekällberget

En efter en anländer  de,  en med en liten vagn eller de flesta med ett fodral på ryggen eller under armen.Det är medlemmar i folkmusikgruppen Lästringe Låtar som kommer till dansbanan på Torekällberget.De skall spela upp till sommardans. En cirka trettioårig tradition här på berget.

Tio personer, fioler, dragspel och gitarr blev det idag. Lästringe Låtar har öppna repetitioner där intresserade musikanter kan delta. Runt en fast kärna kan gruppens storlek variera.

Lästringe Låtar redo att spela upp till dans.

– Jag behöver också en stol att sitta på, ropar Bengt med gitarren. Så småningom kommer spelet igång. Det är väldigt glest med besökare, trots den fina augustikvällen och  ingen som riktigt vill vara först ut på dansgolvet.

Country

Det trillar in lite fler besökare under kvällens gång, dansbanan fylls på. Stämningen höjs, särskilt när det dansas en ”engelska” från Stigtomta. Det är riktigt gemytligt. En vaktmästare kommer med hammare och spik. Någon har observerat en lös bräda i dansgolvet. Lite på sidan om sitter en grupp turister och tittar och lyssnar nyfiket. De är ursprungligen från Turkiet, numera boende i Amsterdam, tycker att det låter fint.

– Lite som amerikansk country, säger en av dem.

Rolig kommentar tycker Roffe, en av fiolspelarna. Särskilt med tanke på att Lästringe Låtar spelar svenskt, huvudsakligen sörmländskt.

Varför lockar inte svensk traditionell musik och dans fler än så här? Torekällbergets miljö borde vara rätt plats. Eller? Jag funderar på detta när jag går runt dansbanan. Dålig marknadsföring kanske? Skulle Marenplan till exempel vara en bättre plats?  Det är kanske så att intresset för folkmusik och dans går lite i vågor. På sjuttiotalet lär sommardansen ha fyllt dansbanan rejält .

Besökarna från Holland var i alla fall intresserade av denna del av Södertäljes mångkultur.

Text och foto: Olof Näslund

Fotnot:

Engelska är en dans för tre eller flera personer, en gruppdans. Ofta dansar man parvis, men tillsammans med ett eller flera andra par. Stegen är enkla gång- eller hoppsteg, där man bara går, hoppar eller springer i takt. Vilken fot man börjar med spelar ingen roll. I stället varierar man figurerna, turerna, mycket. De vanligaste motiven är: ring, omdansning, kedja, partnerbyte, figuré och komplimang (jmf kadrilj).

Dessa fem grundmotiv kan göras på många olika sätt – och vi får många engelska variationer. Till exempel kan formen vara alla i en ring, alla på två led eller två och två (par) mitt emot varandra, vilket är en vanlig form idag:

Källa: Google

Olof Näslund, verksam som frilansfotograf i över tjugo år. Medverkat i flera dagstidningar inklusive Länstidningen, bransch- och organisationspress, illustrerat böcker, produkt- och matfotografering, plåtat för de stora företagen i Södertälje. Folkmusiker på fritiden och har spelat en del amatörteater. Du kan läsa mer om Olof och hans arbete på hans webbsida: Reportagebyrån

Lämna en kommentar