Världsberömd konst i Järna

Vad är en människa, heter den här målningen av Hilma af Klint, skapad på 1910-talet. Spiralen är en vanlig symbol i hennes konst. Den här liknar en DNA-spiral.

Hennes verk har beskrivits som kartor och manualer för nybörjare i den andliga världen. Hon har också kallats den abstrakta konstens moder. Hilma af Klint är internationellt sett en av de största konsthändelserna i Skandinavien på länge, och det museum som man vill bygga i Ytterjärna kan dra hit besökare från hela världen. Nu letar stiftelsen som förvaltar verken efter möjliga vägar att få fram de kanske 100 miljoner som skulle behövas.

När Hilma af Klints konst visades första gången, i Los Angeles 1986, slog den många konstkritiker med häpnad. Det fanns till och med vissa som misstänkte att det handlade om en bluff, att man ville utsätta den internationella konstvärlden för ett avslöjande spratt.

Här kom plötsligt från ingenstans en rad abstrakta målningar som i sin lätthet, precision och originalitet kunde jämföras med de klassiska abstrakta mästarna Mondrian, Malevich och Kandinsky. Och det märkligaste var att många av verken målats åtskilliga år innan den abstrakta impulsen nått konstvärlden.

Men den svenska målarinnan Hilma af Klint, född 1862, var ingen bluff. Hon var en välutbildad och träget arbetande konstnär som vid sidan av sina porträtt och landskap började måla serier av abstrakta verk inspirerad från den andliga världen.

Tekniskt intresserad

Hon hade en ovanlig bakgrund för en kvinna på den tiden. Hon växte upp på Karlbergs slott i Stockholm, i en familj av sjöofficerare. Redan som barn ansågs hon ha en medial begåvning, hon var intresserad av teknik och matematik och tyckte om att rita och måla.

Hon fick gå på Tekniska skolan (som senare blev Konstfack) och lära sig porträttmåleri, och blev som en av de första kvinnorna antagen till Konstakademin.

Här gick hon i fem år på 1880-talet, och fick en grundlig utbildning. När hon gått ut fick hon ett stipendium och en egen ateljé på Hamngatan i Stockholm, och kunde nu försörja sig på sina porträtt och landskapsmålningar.

"Eftersommar" tidigt verk av Hilma målad 1903

– Hon arbetade i tidens anda, men stack inte ut på något vis, säger Ulf Wagner, en av medlemmarna i Stftelsen Hilma af Klints Verk. Men åren på Akademin blev betydelsefulla också på andra vis för Hilma. Här lärde hon känna några andra kvinnor som liksom hon var intresserade av den andliga världen. Det här var en tid när spiritism och ockultism var på modet, när man talade om Madame Blavatsky och teosofi.

Seanser

Hilma och fyra kvinnliga vänner beslöt sig för bilda en grupp för spiritistiska seanser, De Fem kallade de sig helt enkelt, och nu började ett slags andligt arbete som skulle fortsätta i många år, i regel en gång i veckan.

De förberedde sina seanser genom att sitta tysta och allvarsamma, och använde sig av så kallad automatisk skrift – de satt med en penna och ett tomt papper framför sig för att kunna ta emot styrning och budskap från den andliga världen. Gruppen upptäckte snart att Hilma var den mest medialt begåvade bland dem, och inriktade sig på att stödja henne. Gruppen tecknade noggrant ned de budskap de fick från olika andliga väsen. De förmedlade en delvis annorlunda syn på människan än kyrkans traditionella – om alltings enhet, om människans utveckling mot fullkomning genom reinkarnation och karma, om kärleken och föreningen med Gud som alltings mål.

Antroposof

Hilma af Klint

Hilma är bland de första i Sverige som intresserar sig för teosofi och snart också antroposofi. Och efter tio år händer det. Under en seans får Hilma kontakt med ett andligt väsen som förklarar att hon har valts ut för ett viktigt uppdrag. Hon blir först rädd för att hon är på väg att bli sinnessjuk, men lugnar sig när hon får reda på att det handlar om att måla ”mediumistiska bilder på astralplanet”, bilder med budskap till mänskligheten.

Men först ska hon sättas på prov genom att skapa en serie med tjugofyra skisser enligt precisa anvisningar. Hon får också besked om hur lång tid varje målning ska ta – två dagar då hon ska  måla fem timmar om dagen.

Året är 1904 och Hilma har hunnit bli 42 år. Hon antar utmaningen och klarar provet.

De närmaste åren blir fyllda av hårt arbete. Hilma skapar serie efter serie av målningar med motiv ska förmedla budskap från den andliga världen.

Målningarna skiljer sig radikalt från hennes tidigare, konventionella måleri. De är fyllda av geometriska figurer, former hämtade ur naturen och rymden, snäckor, stiliserade växter, spiraler, solstrålar, virvlar, vita kors, trappor, gåtfulla tecken och symboler, ibland stiliserade mänskliga gestalter. En målning från 1910-talet med titeln ”Vad är en människa” visar till exempel ett luftigt klot med ett stiliserat hjärta, allt genomborrat av en graciös spiral som är märkligt lik de illustrationer av DNA-spiraler man ser idag.

Före sin tid

Ulf Wagner tycker att det är viktigt att komma ihåg vilken tid i konsthistorien det här utspelas i.

- Hilma af Klint var mer skapande själv än man brukar uppfatta henne, hävdar Ulf Wagner i Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

– De stora namnen den här perioden var målare som Carl Larsson, Bruno Liljefors och Anders Zorn, de hade drivit fram olika grader av fulländning i en slags realism.

– Samtidigt kom kameran – fotot började ta över. Konsten hade börjat nå vägs ände när det gäller realism. Nu måste den söka sig en ny roll, ta sig in på ett område dit inte kameran når: människans inre. Edward Munch är en av dem som söker sig inåt.

Rudolf Steiner

Själv hinner Hilma af Klint inte följa med det som händer i konstvärlden. Hon har fullt upp med att måla för sin försörjning,  att delta i seanserna och att fullfölja de uppdrag hon får av de andliga mästarna.

Mellan år 1906 och 1916 skapar hon nära tvåhundra oljemålningar i ett övergripande syfte som hon kallar Till Templet. Ett tempel som aldrig kom att byggas, och som kanske var tänkt att enbart existera i en andlig värld.Bilderna ordnades i serier med namn som Rosen, Svanen, Sjustjärnan, Kunskapens träd, och varje bild har sin bestämda plats. Det är stora målningar, en serie som hon kallat ”Människans åldrar” mäter hela 328×240 cm.

Hon är inne i ett flöde som förundrar henne själv, och hon söker bekräftelse, svar på frågor hon grubblar över.

När Rudolf Steiner kommer till Sverige 1908 får hon möjligheten att visa sina målningar för honom, berättar Ulf Wagner. Vi känner inte till allt vad som sades under mötet, men Steiner lär ha ett gett en  synpunkt:

– Fröken af Klint, de här målningarna kommer mänskligheten inte att förstå på femtio år.

Hilma tog Steiners reaktion så hårt att hon lade ner sitt andliga måleri under drygt tre år, men 1912 börjar hon måla på nytt. Hon skaffar sig så småningom en ny ateljé ute på Munsö i Mälaren, och flyttar dit med sin mor 1918. Men två år senare dör modern, och Hilma som under tiden funnit en vän i moderns sjuksköterska Thomasine Andersson, flyttar med henne till Helsingborg. Båda är intresserade av antroposofi och reser varje år till Dornach i Schweiz där de träffar Rudolf Steiner.

I början av 1930-talet gör hon några akvareller som tycks förespå andra världskriget. En, som hon har kallat En karta/Der Blitz visar en våldsam vind som sveper från Europa ner i en båge över Southampton och Liverpool och ner till London.

Svanen 1914

Trafikolycka

Hilma och Thomasine flyttar till Lund 1935, men fyra år efter det att Thomasine dött 1940 flyttar Hilma  tillbaka till Stockholm, till en kusin i Djursholm, men 1944 dör hon i sviterna efter en trafikolycka.

Hon lämnar efter sig omkring tusen verk, som hon bara visat för en mycket liten krets. I sitt testamente har hon bestämt att bilderna inte får visas förrän tjugo år efter hennes död.I sina dagböcker har hon noga skrivit ned de instruktioner hon fått för varje målning, de budskap hon fått och sina egna reflexioner. Ett återkommande tema i hennes målningar är idén om dualismen – att varje mänskligt väsen vid skapelsen delas i en manlig och kvinnlig del som sedan kommer att söka efter varandra alla följande livstider tills de slutligen förenas. Det är den disharmoni, den brist på jämvikt som detta skapar som ständigt driver mänsklighetens utveckling framåt. Det är ett av de budskap hon vill förmedla, och i hennes bildspråk symboliseras det manliga av den orange färgen, det kvinnliga av den blå.

Museet kan ångra sig

Efter Hilmas död tog hennes brorson, amiralen Erik af Klint hand om hennes verk som fick ligga hoprullade på en vind på Östermalm. När de tjugo åren gått tog han kontakt med Moderna Museet och frågade om de ville ta emot samlingen. Ni skulle bara veta hur många som hör av sig till oss och ber oss ta hand om deras målningar, blev det trötta svaret.

Familjen kände till Hilmas intresse för antroposofi och vände sig då till det nystartade Steinerseminariet i Järna. Där tog konstnären Arne Klingborg med glädje emot samlingen. Han skrev en artikel om Hilma af Klints konst, och det var den som ledde till att Hilma af Klint blev en av de fem konstnärer som visades på en stor expo över ”spiritual art” i Los Angeles 1986.

Sedan dess har intresset bara ökat, och i den internationella konstvärlden är Hilma af Klints konst idag den största kulturhändelsen i Skandinavien.

En välkänd amerikansk konsthistoriker uttryckte det så här: I sextio år har den abstrakta konsten haft fyra fäder. Nu har modern kommit!

Samlingen är i dag värd åtskilliga miljoner, och Stiftelsen Hilma af Klints verk tvingas numera säga nej till en del av alla som vill ställa ut verken.

– De slits av transporterna, och försäkringsvärdet ökar ständigt, konstaterar Ulf Wagner. Han har efterträtt Åke Fant i den stiftelse som bildades 1974 för att förvalta verken. Där ingick Erik och hans hustru Ulla af Klint och senare deras barn, vidare Arne Klingborg och Bert Vetterfalk.

Ytterjärna och nära Steinerseminariet är ett av de lägen som diskuteras för ett blivande museum. Men att museet ska ligga just i Järna är ingen självklarhet, anser Ulf Wagner, en av ledamöterna i stiftelsen som förvaltar verken.

Utställning 2013

Moderna Museet som en gång tackade nej planerar nu att ha en stor utställning över Hilma af Klint 2013.

– Det gläds vi naturligtvis åt, det innebär bland annat att Moderna satsar på att restaurera och dokumentera samlingen, säger Ulf Wagner. Och innan ett Hilma af Klint-museum kan stå klart i Ytterjärna är det svårt att hitta fungerande lokaler för att visa samlingarna.

– De måste ha en yta på minst 800 kvadratmetr, de ska fylla höga krav på säkerhet och klimat. Och framför allt på arkitekturen. Själv arbetade Hilma mycket med spiralformer, det är en utgångspunkt vi funderat på. Kostnaden skulle bli cirka 100 miljner inklusive några års driftsbudget.

– Det har stiftelsen inga möjligheter att satsa. Vi har inga pengar men ett unikt konstnärligt material – och  vi brinner för att skapa en plats så att Hilma af Klints konst kan bli tillgänglig för alla, säger Ulf Wagner.

– Vi håller på att undersöka olika vägar för finansieringen via Södertälje kommun, kulturdepartementet, Moderna museet. Kanske kan ett museum i Järna ha ett tätt samarbete med Moderna? Men placeringen i Järna är inte helt självklar. Även om Hilma själv var intresserad av antroposofi var hennes konst inte ”antroposofisk”, hon är en mycket unik konstnär även om många abstrakta målare, särskilt i början, var intresserade av teosofi.

Dagböcker

Hett stoff för konstforskarna: Hilma af Klints dagböcker. Där har hon skrivit ned både de instruktioner hon fått inför de olika målningarna, och sina egna reflexioner. Som denna: ”Det gäller att stå stadigt med fötterna på marken samtidigt som man har blicken riktad långt in i himmelriket.”

Även Hilmas dagböcker är numera hett stoff för forskarna. En konsthistoriker, Gertrud Sandqvist, forskar nu på heltid i dem. Ulf Wagner håller också på med ett mindre projekt:

– Min tes är att Hilmas målningar inte är så abstrakta som de brukar uppfattas, utan betydligt mer konkreta om man lär känna bakgrunden. Jag tror inte heller att hennes målningar är detaljstyrda av hennes andliga kontakter, annat än möjligen initialt. Det är mer komplicerat än så. Hon målade direkt, utan skisser, hon hade en sällsynt förmåga att fokusera och stänga ute allt annat och var inne i ett eget flöde, ett eget skapande samtidigt.

Text: Gudrun Lindborg

Foto: Olof Näslund

Gudrun Lindborg har varit journalist i dagspress, på Arbetet i Malmö och Länstidningen i Södertälje. Därefter frilans på Reportagebyrån/Ponton Media i Södertälje, samt redaktör för biodynamiska tidskriften Kultura. Numera pensionär, jobbar mer eller mindre ideellt, är inriktad på andlighet och är entusiastisk mormor.

6 Kommentarer till “Världsberömd konst i Järna”

  1. Sylwia skriver:

    Igår gick jag in på moderna museet. Jag såg Hilmas tavlor över alla väggar och för första gången i hela mitt liv förstod jag.

  2. […] Läs mera om den abstrakta pionjären Hilma af Klint eller se en föreläsning om henne […]

  3. circulate skriver:

    […] works were considered maps and manuals for beginners in the spiritual world. To see more, click here and hot the Translate into English button. Share this:Like this:LikeBe the first to like this post. […]

  4. […] konst i järna’ (hilma af klint) December 7, 2010 by zooey ‘Världsberömd konst i Järna’, om konstnären Hilma af Klint, ett möjligt framtida af Klint-museum i Järna och en utställning […]

  5. Lenny Clarhäll skriver:

    Gör Hölö kyrka till ett konstmuseum!

    Detta är en kommentar angående ett museum över konstnären Hilma af Klint, (1862-1944).

    Först vill jag säga att för mig är Hilma af Klint, som konstnär, klart överskattad. Därmed inte sagt att hon är ointressant som person. Hon representerar en anda och en bildvärld som är intressant i sin tid, vid förra sekelskiftet. En bildvärld som skildrar ett ”inre”landskap. En andlig dimension.

    För vår del är hon viktig på så sätt att hon blivit omtalad och känd utifrån sina symbolladdade bilder. Hon har också blivit uppmärksammad lång utanför Sveriges gränser.

    Nu mitt förslag: Låt Hölö kyrka bli ett konstmuseum där kvarlåtenskapen efter Hilma af Klint, och även andra konstnärer, kan förvaras och visas. Intresset för hennes konst växer och det kunde bli en källa till fortsatt bekantskap med en andlig konst som tydligen lockar många.

    Hölö-Mörkö församling har två kyrkor. Vi vet samtidigt att många församlingar har svårt att finansiera underhåll och drift för dessa kulturhistoriska byggnader. Det är numera inte ovanligt att kyrkor får andra funktioner än det de ursprungligen var avsedda för. Församlingarna krymper och staten har ej längre ansvar för kyrkornas underhåll och bevarande. Kan Stiftelsen Hilma af Klints verk tillsammans med Södertälje kommun och Svenska kyrkan skapa ett sådant konstmuseum i Hölö skulle det bli ett lyft för hela bygden. Även tillfälliga utställningar i Hilma af Klints anda, sommartid, skulle säkert dra många besökare.

    Jag ser också möjligheten för andra konstnärer med Södertäljeanknytning att få sina kvarlåtenskaper förvarade med ansvar och kunnande i samma museum. Jag tänker på Helga Henschen och Uno Karlsson i första hand

    Lenny Clarhäll

    Konstnär

    Verksam och bosatt i Hölö

  6. Ingrid Sjökvist Ingrid Sjökvist skriver:

    Åh, så intressant att få lära sig så mycket om denna konstlegend!