”Södertälje är staden som de snackar om”

Dubstep är en av världens snabbast växande så kallade undergroundscener, ett annat ord för musikgenrer. Redan 2009 fanns det dubstepproducenter Södertälje. Två år senare är några av dem kända namn inom den växande dubstepscenen.

Dubstep är en relativt ny musikstil som växt fram ur Londons undergroundscen. Musikproducenter i Bay area började experimentera och utveckla en ny stil som hade starka kopplingar till UK garage och 2-step, men även med influenser från dub, drum’n’bass och annan elektronisk musik. Det som kännetecknar dubstep och distanserar den från andra närbesläktade musikstilar är framförallt den dova sub-basen och tempot mellan 138 och 142 bpm*) som programmeras i halvtempo. Genombrottet för soundet med en väldigt mörk framtoning kom 2002 och blev känt under namnet dubstep. Det stora genombrottet kom 2008 och är en internationell underground-angelägenhet sedan dess.

Skevist, Level och CEK.

Scenen i Södertälje är synonym med Södertälje Massive och bestod från början av Level 67, Cek och Skevist, men som – i takt med att flera producenter började komma fram – nu även inkluderar Bratkilla och Tr4sig (uttalas Trasig). Södertälje Massive är ingen musikgrupp i egentlig mening, utan ett så kallat crew vars medlemmar samarbetar och hjälper varandra att nå ut, men där varje artist också har en egen individuell stil. Producenterna i Södertälje Massive utgör kärnan inom den lokala scenen, men det finns fler lovande producenter som Anden, Tek9, Shut och Bonebreaka. Bara för att nämna några.

Internationellt genombrott

Dubstepproducenterna i Södertälje nådde ett internationellt genombrott när Level 67 fick några låtar signade på två engelska skivbolag, Bass Punch Records och MWA Digital – Dubstep Label. Level 67 toppar fortfarande MWA:s  lista över deras mest sålda mp3-singlar med låten $100 Block Hasch VIP. Hans samarbete med en annan Södertälje-producent, Cek, resulterade i att låten The Whore kom med på mixtape Basspunch presents: Future Klassiks (2009). Cek har släppt några låtar själv under 2010 och några i samarbete med Bratkilla.

Dessutom har CEK en EP på väg att släppas på Abducted Records från USA. Den starkast lysande stjärnan just nu är Bratkilla som förra året gett ut Methamphetamine EP på Bass Punch Records, liksom ett flertal singlar på olika labels. På en av de största sajterna för nedladdning av elektronisk musik, www.beatport.com lyckades han komma in på top 20 över de mest nedladdade dubsteplåtarna. Intresset för hans musik har växt konstant det senaste året, vilket resulterade i flera klubbspelningar i Los Angeles i slutet av februari samt en ny planerad för juni. Närmast åker han till Israel och Tel Aviv.

Den internationella uppmärksamheten och framgången är ett stort erkännande för Södertäljes dubstepscen som förhoppningsvis väcker ännu större intresse och blir till ett stort genombrott.

Jag träffade Bratkilla och Cek för att ta pulsen på den lokala scenen och de framgångar Södertälje Massive skördat. Men även om dubstep generellt. Båda producenterna menar att Södertälje har mycket att erbjuda. Inom den svenska dubstepscenen pratar man väldigt mycket om Södertälje nu och om de artister som kommit att bli internationellt kända ur ingenting.  Bratkilla tycker att spelningar i Los Angeles och Israel är ”ett startskott för honom som producent och DJ, men också en möjlighet att komma ut i världen, träffa nytt folk och nya kulturer.”

Bratkilla

Södertäljesoundet

Dubstep har växt något enormt, berättar de, och nästan alla (läs: ungdomar) vet vad det är. Cek tycker att man inte längre behöver leta för att hitta. Dubstep är lättillgängligt och så finns det klubbar som spelar den musiken. De berättar också att dagens scen domineras av ett mer ”smutsigt, hårt och kaxigt” sound. Och så även deras. Det är väldigt långt ifrån rötterna, både i dub och 2-step.  Cek berättar att det fotfarande finns folk som kör det gamla som påminner om dub, men att det populäraste just nu är det ”tunga” soundet. Och när det gäller Bratkillas sound, liksom ”Södertäljesoundet” generellt, även om de individuella preferenserna varierar, är det ännu ”hårdare, noisigare och kaxigare.” Bratkilla vill att det ska vara ”driv” i musiken han gör. Därför benämns hans sound ibland för death step.

Än så länge finns det inte några tydliga subgenrer inom dubstep. Vissa menar att det är just det som är charmen med den. Att i stort sett varje producent har ett eget unikt sound beroende varifrån han eller hon kommer, vilka inspirationskällor de har och vad de vill göra med musiken. Att Bratkilla har ett sound som är mörkt och hårt beror på att han inspireras av till exempel death metal och vill ha ett ”brutalt” sound. Därav kopplingen till death step. Det blev en stor hype kring det när han på skämt skrev om det på sin Facebooksida. Vissa fans började trycka t-shirts med death step-motiv och likande. Han menar att det är just en sådan hype kring vissa artister och deras sound som det så småningom kan uppstå nya subgenrer. Några som är närmast i den kategorin är: filthy dubstep, gore step, break step, pop step, folk step med flera. Men Cek tycker att det inte är många som tar de här med olika genrer särskilt seriöst. Folk säger bara ”jag gör dubstep”.

Bratkilla och Skevist.

Livsstil

Men för Bratkilla och Cek är dubstep inte bara en musikstil bland många andra: Det är också en livsstil. Båda är noga med det och säger bestämt att det är människor inom dubstepkulturen man umgås med och att det alltid kommer något nytt ur sådana möten.

Dubstep är ett ämne de alltid kan prata om och aldrig blir tröttna på. Det går aldrig en dag utan att de nämner ordet. För dem är dubstep en undergroundkultur. De tycker att det ska förbli så även om det blir svårt att stå emot kommersialiseringen i takt med att dubstep blir större och större. Dubstepproducenten Rusko från England går till exempel mot mainstreamhållet och har nått stor popularitet även utanför dubstepscenen. Renommerade popartister har inte varit sena med att utnyttja dubstepens framgångar. Både Britney Spears och Rihanna har gjort låtar på dubstepbeat. Även hiphopartisten Snoop Dogg har samarbetat med dubstepproducenter. Redan från början rappade grimeartister över dubstepbeat. Grime är å andra sidan dubstepens närmaste kusin och utvecklad ur samma kultur i England.  Det var bland annat så Cek kom i kontakt med dubstep. Han var intresserad av hiphop, men gillade UK garage och grime. Han började producera egna beats och testade olika stilar, men fastnade för dubstep. Anledningen, för både honom och Bratkilla var att stilen kändes ”tung”. Vanligt för dubstepproducenter är att de sitter hemma vid sin dator med hörlurar och producerar musik i Propellerheads Reason. Något som Bratkilla och Cek också gör.

Ivan Cvitić skriver för kulturdelen om dubstep.

England, Belgien och Israel

När det gäller den svenska scenen finns det fotfarande mer att önska, även om det går väldigt bra för många artister. Men det är fler spelningar som eftersträvas och fler klubbar som vågar satsa på dubstep. I Europa är det främst England och Belgien där det händer, och då varje vecka, liksom i Israel. I Sverige bokas stora artister nån gång i månaden bara.

I Stockholm finns två klubbar All out dubstep och Subsonic. Men mest är det små ställen, och folk som kör eget. Bratkilla och Cek menar att scenen inte är bra organiserad och kan inte mäta sig med utlandet. I stort sett är det bara de två nämnda Stockholmsklubbarna och Gefle Dub som håller hög nivå. Och i Södertälje finns det ingenting! Folk som vill klubba rör sig mot Stockholm. Bratkilla tycker att det finns många som ”proddar”, det finns publik; fans och folk som verkligen diggar dubstep, men på grund av svagt intresse från krögarnas sida går det inte ens att göra ett event i månaden.

Cek fyller i att det inte heller finns riktiga lokaler för ändamålet. Krogägarna har ingen aning om vad dubstep är. Killarna har försökt men har alltid möts av helt orimliga krav från krögarnas sida. Men trots detta har det varit några enstaka spelningar i Södertälje på bland annat 550, Old McLovis och The Strip. Dessutom spelade Bratkilla som förband på klubb Molto och var huvudakt på Kulturnatten tillsammans med Skevist. På Pretzeltownfestivalen spelade Bratkilla och Daladubz som huvudakter, två av landets mest lovande dubstepproducenter. Anden hade en spelning på Nova och nu senast var det  en stor dubstepfestival på Futurum i Järna med hela Södertälje Massive och Bonebraka.

Framtiden för Dubstep och de lokala artisterna ser ändå ljus ut. Producenter i Södertälje Massive har lyckats nå ut även internationellt och de har fått bra respons på det de gör. Folk vet vilka vi är och vad vi gör, säger Cek och tillägger att ögonen är på Sverige just nu för det händer mycket spännande här. Cek tycker att producenter borde satsa på att få ut sin musik nu för man vet att det inte kommer att hålla för alltid. Subsonic i Stockholm har kört med världsartister inom dubstep och det är fullsatt varje gång. Bor man i Södertälje och gillar dubstep kan man alltid åka till Stockholm. Eller försöka skapa fester på egen hand, som den senaste på Futurum i Järna.

Det blir spännande att följa hur det går för Södertälje Massive och dubstepscenen. Det är en dynamisk och kreativ scen som redan idag visar stor potential. Dessutom finns det stora möjligheter för utveckling. Vem eller vilka kommer att lyckas internationellt? Och kommer Bratkilla att lyckas etablera sig på den internationella scenen och bli en stor dubstepstjärna som många förväntar sig? Dubstepscenen domineras av killar idag. Det kanske är dags för tjejer att träda fram i rampljuset. Hur det än blir är det stort för Södertälje att det finns en så pass stark scen här och att det finns talang, kreativitet och viljan att göra tung musik med driv som sätter världen i gungning. För när det gäller dubstep är Södertälje staden man snackar om.

Text: Ivan Cvitić

Foto: Fredrik Dahlman/Freetime

Foto på Ivan: Olof Näslund

*) bpm, beats (taktslag) per minute

Ivan Cvitić

Ivan jobbar på Nova i Luna kulturhus och är intresserad av ungdomskultur(er) och subkulturer i allmänhet. Gillar vintern och att spåra vilda djur i snön. Favoritmusik är vinden och regnet, även om han gillar artificiell musik som hiphop, drum’n’bass, balkan samt folkmusik från Jamaica.

Bratkilla och Cek tipsar:

16bit

Bare Noize

Datsik

Document One

Excision

Skism

Lyssna på:

www.soundcloud.com/bratkilladubstep
Latest tracks by cekdub
CEK – Knock(CLIP) by cekdub
www.soundcloud.com/cekdub

www.soundcloud.com/tr4sig

www.myspace.com/skevist

www.myspace.com/67deletebuttons

Bratkilla i LA

Tags: All out dubstep, Anden, Bonebreaka, Bratkilla, Cek, Daladubz, death step, dubstep, filthy dubstep, Gefle Dub, Level 57, Molto, Pretzeltown, Skevist, Subsonic, Södertälje, Södertälje Massive, Tek9, Tra4sig, Shut, Underground

Rubriken är en referens till Favela och Renio Polis hiphop låt En stad ett, folk som gjort Södertälje känt inom hiphopkretsar och som spelades och spelas i radio. Refrängen går: ”Söder om Stockholm är där vi är, Söder om Stockholm är där vi är, Södertälje är staden som de snackar om, som de snackar om.”

– Det är en låt som vill ta fram det positiva och kreativa i Södertälje, säger Ivan Cvitić, och tycker att det är passande även för dubstep som är verkligen positivt och kreativt och stort.

– Det är också kul att ge kredd till en annan subkultur och en grupp som gör bra och likande saker. Det finns en koppling mellan dessa.

Not

Underground (engelska underjordisk), modern benämning på alternativa, ej av etablissemanget accepterade, politiska och kulturella strömningar, vilka kommer till uttryck utanför etablerade medier. Även beteckning på saker som sker i det fördolda utan att allmänheten bör få kännedom om vad som pågår. sv.wikipedia

Olof Näslund, verksam som frilansfotograf i över tjugo år. Medverkat i flera dagstidningar inklusive Länstidningen, bransch- och organisationspress, illustrerat böcker, produkt- och matfotografering, plåtat för de stora företagen i Södertälje. Folkmusiker på fritiden och har spelat en del amatörteater. Du kan läsa mer om Olof och hans arbete på hans webbsida: Reportagebyrån

Lämna en kommentar