Biblioteksdöden: Byråkratin

Biblioteksutredningen har stannat av

I den nya skollagen som började gälla i juli i år ska alla skolor i landet ha skolbibliotek. Samtidigt finns sedan många år en lag på att alla kommuner ska ha en biblioteksplan, som långsiktigt ska dra upp riktlinjerna för hur biblioteksväsendet ska fungera. Södertälje är nu inne på sin tredje utredning för att komma fram till en sådan.

Det är Olar Skinnars som håller i den och han har tidigare berättat om sitt arbete för Kulturdelen. Han räknade då med att i höst ha kommit så långt att de skulle kunna göra en mer strukturerad plan, som han sa, för att kunna slutföra sitt arbete.

Hallå Olar Skinnars, hur går det?

– Långsamt, kan man väl säga. Ett skäl är att kommunen alldeles nyss har utsett en ny utbildningsdirektör. Han heter Peter Fredriksson och vi vill vänta tills han är på plats så vi får med hans syn. Skolbiblioteken sorterar ju under skolan och det är rimligt att han får ha ett ord med i laget innan vi färdigställer något förslag. Inte minst gäller det samverkan mellan undervisningen och skolbiblioteket. Skolbibliotekets betydelse för elevernas lärande blir väsentligt större i skolor där det finns ett systematiskt och välplanerat samarbete mellan lärarna och bibliotekarien.

Olar Skinnars

Och sen är det klart, då?

– Nej. Vi har en annan fråga som nog kommer att dras i långbänk och det är hur organisationen ska se ut. Som det är nu ligger ansvaret för folkbiblioteken på kultur- och fritidsnämnden, som också har ansvar för att biblioteksplanen tas fram. Men ansvaret för just skolbiblioteken – och det är ungefär halva biblioteksverksamheten – ligger under utbildningsnämnden. Det är olyckligt, tycker vi. Vi skulle kunna uppnå många samordningsvinster med gemensamt mediainköp och kollegialt samarbete till exempel. Något formaliserat sådant samarbete finns inte idag, även om bibliotekarierna träffas då och då. Vi har drygt 20 grundskolor som var och en bygger upp sitt mediabestånd. Det är resursslöseri mellan skolorna.

– Hur ett sådant samverkande formellt ska organiseras tar lite tid att komma fram till. Vi arbetar efter två olika spår. Antingen kan man tänka sig någon form av fördjupat, organiserat samarbete mellan skolbiblioteken och folkbiblioteken. Eller så kan man riva upp nuvarande organisation och lägga all biblioteksverksamhet under samma nämnd, vi tittar på det också. Men jag tror kanske inte att vi kommer att föreslå en organisationsförändring.

– Hur det än blir så måste det hända något nytt för att biblioteksverksamheten ska kunna skötas effektivare.

Nationell nivå

Vi ringer vi till NSG, Nationella skolbiblioteksgruppen och dess ordförande Madeleine Hjort. Hon finns på Sveriges författarförbund, en av de arton, nitton medlemmarna i NSG, tunga instanser som samverkar med fokus på skolbiblioteken. Det är författarorganisationer, myndigheter, fackförbund, intresseföreningar.

– Vi vet rätt väl hur det ser ut ute i kommunerna, säger hon och hänvisar till Kulturrådets statistik. Enligt den saknar var tredje kommunal grundskola i landet bibliotek.

I Södertälje är det ännu sämre, här har bara ungefär hälften fungerande skolbibliotek, har Olar Skinnars berättat.

– Hela 80 procent av friskolorna är utan bibliotek, fortsätter Madeleine Hjort.

I Södertälje har ingen av friskolorna på grundskolenivå bibliotek. Av frigymnasierna bara ett, St Ragnhildsgymnasiet.

NSG har, berättar Madeleine Hjort, vid upprepade tillfällen bjudit in friskolor för att diskutera det här, visa hur man kan göra, men de har hela tiden tackat nej.

Böcker hemifrån

Häromdagen berättade en entusiastisk lärare i en av Stockholms mindre skolor hur hon hade löst problemet. Hon hade helt enkelt tagit med sig sin privata, rätt omfattande, boksamling till skolan.

– Det kunde hon väl göra om hon ville, säger Madeleine Hjort, men något skolbibliotek har hon inte därmed skapat.

Hur ska ett sådant se ut, då?

– Det finns rätt strikta bestämmelser för det. Skolinspektionen har gjort en PM med anledning av den nya lagen. Enligt den ska ett skolbibliotek vara bemannat, ha tydliga öppettider och det ska fungera som en del av själva lärandet, i samarbete mellan lärare och bibliotekarien. Inte nån bokbuss, alltså och det duger inte att eleverna ska behöva traska iväg några kilometer. Deras bibliotek ska finnas tillgängligt i skolmiljön.

Det kostar ju?

– Ja, det gör det och de kostnaderna måste in under skolans budgetram, där biblioteket och lärarresurserna är lika viktiga. Utan skolbiblioteken kan man inte nå kunskapsnormen.

Skolinspektionen

Skolinspektionen, vars uppgift är att hålla koll på landets skolor, att de sköter sig, har fått vässade verktyg, menar Madeleine Hjort. Bland annat har en del friskolor fått nobben när de ansökt om att få etablera sig, just för att de inte har tänkt sig något skolbibliotek.

Om Södertäljes situation vill Madeleine Hjort inte uttala sig.

– Nej, jag känner inte till läget i detalj. Men jag vet att biblioteksutveckling hos er en gång var betydligt bättre än som idag.

Text: Ingrid Sjökvist

Foto: Göran G. Johansson

Fler artiklar i serien:

Utredningen

Brottet

Sjukhuset

Ingrid Sjökvist

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar