Tack för i år!

Kulturdelens ansvarige utgivare i färd med att sabrera nyårschampagnen!

Gott nytt år!

Även Kulturdelen vill önska alla läsare ett riktigt gott nytt år. Ett läsvärt år, hoppas vi, ett år med nya tankar och insikter, med nya bekantskaper och nya erfarenheter. Ett kreativt, lustfyllt och levande år!

Vi passar samtidigt på att tacka alla engagerade läsare och deltagare för 2012, tidningens andra år på banan, då vi kan summera nästan 300 publicerade artiklar och reportage sen start, mycket tack vare våra medarbetare.

2012 var också året som kröntes av vår stora utställning i Stadshusets foajé. För oss var det nästan magiskt att få anordna den, att få bidra till att sprida kunskap om kulturens betydelse, den som vi känner i magen men vars kraft alltså är vetenskapligt bevisad. Med kulturens hjälp blir vi friskare, mer sociala, löser problem och konflikter bättre. Vi blir lugnare och helare, vi lär oss bättre och vi mår bättre. Kort sagt, kultur är värt att stötta och värna.

Kulturdelens Olof Näslund exekverar en för tillfället komponerad fanfar på trädgårdsslang med tratt vid det högtidliga öppnandet av utställningen Kulturens värde..

Många besökare

Nu vet vi det. Vi som tog del av utställningen. Hur många det var vet vi inte med säkerhet, utställningen fanns ju tillgänglig rätt lång tid i ett mycket välbesökt hus, många som hade kommit dit av andra skäl passade på att släntra in och ta del av det vi visade. I stadshuset var det den här tiden många intressen som kolliderade, upptäckte vi, filmvisning och uppträdanden varje dag av olika slag. Och så Kulturdelens digra program. Ett i sanning aktivt hus och då har vi inte tagit med alla föreningar som träffades, alla politiska möten som hölls. Vår utställning bestod inte bara av själva utställningen utan också av föredrag av olika slag, alltihop ingår i tidningens samtalsserie. För Kulturdelen är inte bara en tidning, en digital sådan med Södertäljes kulturliv som utgångspunkt, utan också en kulturaktör och i den rollen anordnar vi öppna samtal på det ämne som vi själva blir intresserade av att ventilera med andra.

Digert program

Vi fick således under vår utställningstid i november träffa Petra Lundberg Bouquelon och Ulrika Tobieson från Södertörns högskola, som berättade om hur blivande lärare får lära sig att baka in kulturen i sin undervisning. Den i publiken som till äventyrs inte kunde skilja på begrepp som verb och substantiv tidigare svävar nu, tack vare föredragshållarna, inte längre i okunnighet.

Deras föredrag fick inleda hela utställningstiden och vi skålade med cider, som tog slut utan att alla hade hunnit få medan Ying Ying Herrdahl underhöll minglandet bland utställningsmontrarna på sin kinesiska luta (pipa). Under kvällen fick vi också ta del av en av de många gestaltade rapporterna, när Emil Pettersson och Gustaf Gälsing från STA, Södertälje Teateramatörer, visade hur läkare kan skriva ut kultur på recept.

En dag fick vi träffa Ninni Andersson från Luleå högskola och Tina Grebacken från Södertälje som tillsammans med elever från Soldalaskolan visade hur man kan dansa matematik och berättade varför det är så bra.

Vi fick träffa Hans Qviström, från STA och Erik Norlin, från tidigare teater Sláva som talade om sina olika sätt att se på teater och dess möjligheter och betydelse.

Ännu mer

Vi fick höra Maria Sandgren, forskare vid Södertörns högskola, berätta om hur bra körsång är för oss, välljudande illustrerat av en del av Enhörnakören. I trådarna den kvällen höll journalisträven och Kulturdelen-medarbetaren Ami Lönnroth.

Vi fick träffa Eva Bergquist, departementsrådet bakom Framtidskommissionens delrapport om kulturen i Sverige, mer om vad hon sa kommer vi att berätta senare. Eva Bergquists redogörelse föregicks av rapparna Renio Poli och Björn Favela Ödman som några dagar därefter fick Fem i tolvpriset för det förebyggande ungdomsarbete de berättade för oss om. Och förstås bjöd de också på en rap, vilket torde vara första gången i Stadshusets foajé, dagtid. Det var inte utan att den tekniskt ansvarige Peter Tabermann bleknade något när vi i förväg pratade med honom om just deras framträdande, men nu skedde det med decibel på fullt acceptabel nivå, även för dem som satt i telefon några våningar upp i det öppna stadshuset.

Kultur för äldre

En dag berättade Per Sörås från Kultur 365 om arbetet med kultur för äldre, om Minnenas teater och om olika sätt som de hjälper till att aktivera framför allt minnet hos äldre.

Vi fick träffa Maria Eloranta från Örjanskolan i Järna som berättade om vilken självklar del kulturen har i Waldorfpedagogiken. Samtidigt berättade Ingela Netz från utbildningskontoret om sitt spännande uppdrag som projektledare för en helt nybildad grupp i kommunen. Den har till uppgift att först och främst se till att alla skolbarn i kommunen får lika rätt och möjlighet till kulturutbudet som bjuds och därefter att försöka utreda om det går att få in ännu mer kultur i skolvärlden. Ett intressant samtal mellan de två fick vi ta del av och det kommer så småningom att återges här i Kulturdelen också.

Daniel Zalewski gör en graffitimålning på fönstret i Stadshusets foajé,

De sa faktiskt ja

Det var faktiskt inte slut med detta, programmet var som sagt digert och höll oerhört hög nivå. Alltihop hände inne i själva utställningen, som bestod av inramade citat ur några av de tusentals vetenskapliga rapporter som finns som styrker kulturens kraft och värde, både svenska och utländska. Dessa inramade citat hade sällskap av många konstverk, sådana som hade kommit till enkom för utställningen eller som i vart fall illustrerade någon av rapporterna. Vi hade nämligen i god tid samlat många olika konstutövare i kommunen inför utställningen kring en bunt med rapporter och frågat om de på sina respektive sätt kunde tänka sig att gestalta någon av dem. Gratis dessutom, vi har ju inga pengar. Till vår oerhörda förvåning och lika stora glädje sa många ja. Det var konstnärerna Anders John, Carina Åkermann- Fijal, Magdalena Engel Fischer, Daniel Zalewski, Shariar Forghani-Besmenu plus två av hans elever, Ali Aisssaoui, Rolando Perez och Annika Olsson.En av konstutövarna var dansaren Sara Larsson Fryxell, som komponerade en helt ny och unik dans som hon framförde två gånger under utställningstiden, för detta uppmärksammad av Länstidningen.

Hon hade för sin dans utgått från en rapport som visar att hjärnan presterar mer när den har roligt. Till sin hjälp hade hon journalisten Margareta Lithén, Kulturdelens ständiga medhjälpare, som nu läste en kort och illustrativ text medan Sara dansade. Och fick många av oss i publiken att delta. Ja, sannerligen hade den där forskaren inte rätt; hjärnan vill ha roligt.

Dansaren och koreografen Sara Larsson Fryxell.

Nästan varje dag

Varje dag, utom under helgerna och de dagar då stadshuset lockade med andra, riktigt stora dragplåster hade vi program.

En av de sista kvällarna hade vi bett kulturpolitiker och -tjänstemän att delta i ett öppet samtal kring kultur i Södertälje. Inte som någon panel, inte som några som måste försvara och berätta om hur gott och väl allting är. Nej, vi ville verkligen få till ett samtal. Ett sådant som saknar ”vi” och ”dom”, och i stället ser just samtalet som en grogrund för goda idéer och intentioner. Många av våra hårt tidstyngda fritidspolitiker hade hörsammat inbjudan för att få träffa oss kommuninvånare. Mer om det kommer senare.

Hjärnforskaren

Näst sista kvällen talade Fredrik Ullén, hjärnforskare vid Karolinska institutet och dessutom konsertpianist, om musikens betydelse för hjärnan, inte bara för att vi ska bli bättre på att spela piano, utan själva spelandet för med sig en massa olika goda bieffekter.

Under hans föredrag fick vi flytta in i angränsande utrymme, vi var helt enkelt för många för att få plats inne bland våra utställningsväggar, där också Margaretha Lithén deltog med sin installation om kreativitet, där konstnären Eric Matteoni hade placerat ett bord där stolsryggen sköt upp ur bordsskivan och en stege som ledde rakt in i en spegel, eller en framtid, eller en tanke, hur man nu vill tolka hans installation. Där fanns också Rolando Perez och Annika Olssons två konstverk, en stor svävande och tänkvärd kub, samt en radioapparat med en ständigt rullande film om Den Store Tangocharmören. Som sådan uppträdde Rolando Perez också i egen hög person under utställningstiden genom att promenera kring i stadshuset i samma mundering som hans tangokavaljer gör i filmen.

Mellan skärmarna stod ett bord med papper och färgpennor, fritt för var och en att använda. Där fanns också en idégran, egentligen en gren av en asp, nu i julgransfot, som vi hoppades skulle julekläs med idéer och förslag och så blev också fallet, vi återkommer till detta.

Från vänster: Kulturskolans rektor Ola Bjerding, kommunstyrelsens ordförande Boel Godner och Kulturdelens chefredaktör Ingrid Sjökvist.

Samtalet

Allra sista utställningskvällen, den 21 november, hade vi bjudit in alla de som ville komma och prata om kulturen i Södertälje. Vad vi vill med den, vad vi kan hjälpa till med, vilka samtal som skulle vara intressanta att initiera under kommande år.

Detta samtal, precis som alla andra som uppstod under hela utställningstiden, har vi på Kulturdelen summerat som oerhört givande. Vid några var vi inte så många deltagare, men desto bättre, sa vi, nu kan alla komma till tals, nu vågar alla säga något.

Samtalsserie

Vi som höll i hela arrangemanget var alltså vi på Kulturdelen, tillsammans med vår ständige tillskyndare Åke Andersson, som är expert på hur man lägger upp och håller ihop möten och sådant. Det hade vi stor nytta av.

Att det den här gången i vår samtalsserie blev en hel miniserie med samtal och att den kom att handla om kulturens värde beror på det förra samtalsmötet vi hade, då i början av året. Vid det tillfället var temat Det är visst idé! och vi visade bland annat hur idéer kan omvandlas till medborgarförslag och därmed ska de utredas och tas på allvar. Vi la också ett gemensamt sådant, som i korthet gick ut på att skapa en instans mellan kultur/fritids- och utbildningsförvaltningarna som ska säkerställa att man inte glömmer bort kulturen som den kraft den är när man satsar på skolan. Det förslaget blev inte antaget, vilket vi har berättat om, men själva gången i den kommunala byråkratin för ett förslag hade vi med oss in i den här utställningen.

Stort tack

Vi var många som bidrog till att utställningen skulle kunna bli av.  Inte minst personal från stadshuset som hjälpte till med tekniken, letade sladdar och installerade högtalare. De verkar jobba alltid och av någon anledning är de på plats så fort man behöver dem. Centrumblommor på Storgatan icke att förglömma, de stod för den blomma som vi kunde skänka varje som framträdde.

Nästan alla medverkande ställde upp utan ersättning, Kulturdelen har ju som sagt inga pengar så det var en förutsättning. Men en del kostade och för att det skulle gå ihop fick vi en slant ur kommunens föreningskassa och från ABF.

Vi tackar alla. Inte minst de som kom och deltog i samtalen med alla sina kloka tankar och funderingar. Utställningen, de inramade rapportcitaten, finns kvar och den går att låna.

Och så önskar vi er alla, och alla andra läsare, ett riktigt gott nytt år. Med oss på Kulturdelen.

Text: Ingrid Sjökvist

Foto och film: Göran G. Johansson

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar