Kulturdelens programserie: Dansa matematik

Romber och rektanglar i kvadrat

Åk 3 på Soldalaskolan hade faktiskt bara träffat Tina Wizelius Grebacken tre gånger innan de uppträdde i stadshuset.

Dansa matematik. Det var dagens tema för Kulturdelens programserie som håller på varje dag fram till 21 november. Dansarna Tina Wizelius Grebacken från Södertälje och Ninni Andersson, Luleå högskola, berättade och visade. De båda har utarbetat metoder för dans i matematikundervisningen. Elever från åk 3 på Soldalaskolan i Södertälje visade hur de kan användas.

Vad är det där för trams? Ska du ta våra mattelektioner? Den reaktionen fick Ninnie Andersson när hon för några år sedan skulle införa dansa matte på högstadiet i Johan Skytteskolan i Älvsjö. Dittills hade dansmatte använts för mindre barn, men hon ville jobba också med högstadieungdomar.

– Det händer så mycket upp till och med mellanstadiet, barnen rör på sig, de är kreativa på alla möjliga sätt och sen från och med sjuan sitter de mest i skolbänken, det är synd.

Duktiga elever

Tina Wizelius Grebacken hade med sig en hel grupp från Soldalaskolans åk 3 till Stadshusets foajé. Tillsammans dansade de olika geometriska figurer, de dansade rektanglar och cirklar, kvadrater och trianglar. De dansade lodrätt och vågrätt, de dansade siffror och något de kallade tiokamrater, ental som tillsammans blir tio.

– Är det roligt? undrade vi när de efter sin uppvisning skulle dra på sig sina sockor och skor.

– Superkul! svarade de alla i kör och någon drog i Tina Wizelius Grebacken och undrade om de inte kunde fortsätta med det här.

En av kvinnorna i publiken visade sig vara lärare och hade redan bestämt sig för att införa metoden på sin skola.

Skolutveckling

Alltihop utvecklades för flera år sedan inom skolutvecklingsprogrammet Skapa och lära, SOL, med rötter i Kanada. Och snart såg lärarna också här i Sverige att dansmatte inte hade god effekt bara på matematikundervisningen totalt sett utan också på svenskan, på svenska som andra språk och på historielektionerna, där man till exempel dansar den tidsepok man för tillfället läser om och på så sätt får en känsla av hur det var att leva på den tiden.

– Det här är bra för alla barn, säger Tina Wizelius Grebacken. Metoden omfattar både hjärna, kropp och känslor, det vill säga allt det som är ”jag” och därmed har dansa matte plats för hela människan.

De elever som har lätt för sig i traditionell klassrumssituation och redan kan allt om romber och vinkelräta trianglar får en annan utmaning att bita i med dansen och slipper sitta i klassrummet och vänta på sin tur. De som inte har lika lätt för sig har stor nytta av att de här kan lära sig med alla sina sinnen, för att använda papper och penna är bara ett av alla de språk vi använder oss av.

Funkar bra

Ninnie Andersson visade hur hon arbetar på högstadiet och åhörarna i stadshuset som så här dags på dagen inte var direkt talrika, dock väl så motiverade, fick prova på. Och visst, en parallellogram blev faktiskt lite mer begriplig efter en sådan här övning.

Ninnie Andersson refererade bland annat till professor Eva Ahlberg som teoretiskt har forskat kring dansens betydelse för inlärningen och visat att kunskap blir bättre befäst om den också är integrerad i hela kroppen.

Någon empirisk forskning som visar att dansmatte höjer betygen, finns det emellertid inte, sa Ninnie Andersson, inte än. Det finns så många kringfaktorer som är svåra att bortse ifrån, det händer mycket i en tonårings liv. Däremot vet man att eleverna själva upplever att de får bättre självförtroende och lärarna att inlärningen överlag har blivit bättre. Man får visa, känna och se de matematiska begreppen samtidigt och därmed lär man sig på många sätt. Samtidigt.

Alla positiva

Avogheten på Älvsjöskolan som Ninnie Andersson möttes av, förresten, den förbyttes mycket snart till entusiasm. Även de truligaste tonåringarna drogs med, lärarna såg fördelarna och dansmatte blev en del av skolans profil. När så Ninnie Andersson för något år sedan skulle sluta, för att börja doktorera, lades alltihop ner och det blev ett väldigt ramaskri bland lärarna, berättar hon.

– Att leda dansa matte på låg- och mellanstadiet kräver utbildning och egen säkerhet, sa hon avslutningsvis som svar på en fråga ur publiken, särskilt på högstadiet, där genomskådar eleverna på två sekunder om pedagogen är säker i sin kropp eller inte.

Text: Ingrid Sjökvist

Foto: Göran G. Johansson

Kolla in deras YouTube-klipp här!

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar