Lille Prinsen Klart godkänd av unga recensenter

Dennis Önder och Johanna Thor. Foto: Göran G. Johansson.

– Bra.

Så sammanfattar Moa Persson och Emma Lindgren teaterpjäsen Lille Prinsen som de såg tillsammans med mig i lördags på en välbesökt Oktoberteater.

– Det var mycket fantasi i pjäsen, tycker Emma. Man fick tänka ut själv vad de skulle föreställa. Och så var den rolig också.

Kulturdelens unga recensenter Moa Persson och Emma Lindgren gillar teaterpjäsen Lille Prinsen. Foto: Olof Näslund

– Ja, särskilt räven, säger Moa. Och han som tände och släckte lyktan på sin planet. God morgon.

– Och god afton.

– God morgon. Och god afton.

– Ja, fast när räven kom in fattade man inte först att han var en räv. Han såg ut som en kille som var ute och sprang, säger Emma.

– Ja, säger Moa, han var rolig när han satt så där och slog sig på knäna och höll händerna för ansiktet.

Karaktärerna

Just räven fastnade jag själv för bland alla finurliga och kluriga figurer vi fick stifta bekantskap med. Lille Prinsen, som har lyckats dimpa ner på jorden från planeten B612 träffar på en ensam räv som vill bli tam. Det är bästa sättet att få en egen vän, menar han, en sådan vän som man blir orolig för när klockan går och hon aldrig dyker upp. Och som får det att kännas extra i hjärtat när hon äntligen kommer.

Det är också räven som får Lille Prinsen att inse att den blomma som han har vattnat och skött på sin egen planet visserligen ser ut som en vanlig ros, men ändå är den inte som vilken annan ros som helst, eftersom han gillar den så mycket.

Teater med skolan

Både Emma och Moa har varit på teatern tidigare. Moa såg Snövit med sin morfar på Oktober tidigare i år och så har hon varit med skolan. Hon är åtta år och går i tvåan på Majtorpskolan. Där går också Emma, hon är ett år äldre och nu i trean får de inte gå på teater mer, säger hon.

– Det är synd.

Lille prinsen möter lykttändaren. Foto: Göran G. Johansson

Det jag själv tycker gör pjäsen så bra är tilltalet, det konsekventa och respektfulla barnperspektivet. Den är dessutom kryddad med en stor dos humor och är precis lika njutbar för vuxna åskådare om för de lite yngre.

– Den här teatern kan man tänka länge på, säger flickorna efteråt och jag håller med. Här passerar Lille Prinsen i rasande fart en mängd små numrerade planeter på väg mot jorden och på var och en träffar han på vuxna, med olika karaktärsdrag. Siffernissen som räknar stjärnor för räknandets skull. Kungen som befaller alla. Idolen som vill bli beundrad. Till och med mannen som är på pickalurven för att han vill glömma.

Mer att se

– De hade inga mikrofoner, la Emma märke till. Så jag tyckte först att Lille Prinsen frågade om flygaren kunde rita ett land till honom, inte ett lamm. Fast det fattade jag sen. Och så hade dom klistrat lappar i golvet där Lille Prinsen skulle stå.

– Ja, just det, det var ju därför ljuset kunde lysa rakt på honom, säger Moa.

Lille Prinsen baserar sig på Antoine de Saint-Exupérys bok med samma namn. Den har dramatiserats och regisserats av Ninne Olsson, Oktoberteaterns konstnärliga ledare. Rollerna spelades av Yelda Hadodo, Simon Mezher, Dennis Önder och Johanna Thor.

Pjäsen spelas på Oktoberteatern till och med den 6 december. Se den!

Text: Ingrid Sjökvist

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar