Petra hade syfilis

Syfilis är orsaken till skadorna på skelettet, säger Åsa Berger arkeolog.

Nu vet vi. Kvarlevorna i S:t Ragnhilds kyrka, som vi lite vanvördigt har döpt till Petra, härstammar från en kvinna.

Hon dog ung, mellan 16 och 24 år gammal. Hon var 175 centimeter lång och hon dog av syfilis. En smärtsam död, såvitt vi förstår, så det var inte så konstigt att både arkeologen och osteologen ryggade lite när de skärskådade hennes illa tilltygade benrester.

Fler prover

En bit av tröskelstocken vid nuvarande huvudingång skickades till Tyskland för att dateras, men det gick inte, eftersom trädet den är gjord av hade utsatts för något som hämmat dess tillväxt vid flera tillfällen, hälsar arkeolog Åsa Berger. Och eftersom det inte var så kallat normalt så går det inte att jämföra med andra träd och därmed faller möjligheten till analys.

Däremot vet man att graven som hittades längst fram i det vänstra sidoskeppet härrör från nån gång mellan 1490 och 1655, en ganska vid tidsperiod med andra ord. Så här säger Åsa Berger:

– Kyrkan byggdes ju ut mellan 1590 och 1615. Baserat på armställning och avsaknad av kista samt placeringen (inknölad i hörnet) vågar jag nog ändå säga att det är en grav från den äldre kyrkogården och att den är äldre än norra sidoskeppet.

Vilket innebär att kvarlevorna tillhör en person som begravdes någon gång mellan 1490 och 1590.

Text: Ingrid Sjökvist

Foto: Olof Näslund

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar