Recension : Borgmästaren

Vad är en roman och vad är en faktabok? Kan man blanda hur som helst? Det funderar jag över när jag läser Tina Westerlunds nya bok Borgmästaren (Mimer förlag 2014)

En sann historia är stommen i berättelsen om när borgmästaren i Södertälje och ytterligare två personer år 1624 avrättades på grund av sin katolska tro. Borgmästaren är inte den första moderna boken om detta ämne. För två år sedan publicerade Tommy Hansson Religionsfrihetens martyrer om just dessa händelser.

I början av 1600-talet hade reformationen satt sig i Sverige.  Men ute i Europa drog det ihop sig till det stora makt- och religionskrig som skulle pågå under i 30 år. I Sverige var Gustav II Adolf kung, men många, både här hemma och ute i Europa, ansåg att kungens kusin Sigismund, som regerade i Polen, hade större rätt även till den svenska kronan.

Det låg bakom den hårda förföljelse av katoliker som förekom. En ny lag, som antogs i Örebro år 1617, stipulerade dödsstraff eller landsförvisning för katoliker. Att ifrågasätta den nya protestantiska religionen var detsamma som att ifrågasätta staten och kungamakten. Förräderi alltså.

Det är i denna miljö Borgmästaren utspelar sig. Mannen som bokens titel syftar på hette Zacharias Anthelius och staden där han verkade var Södertälje. Han dömdes och avrättades för sin katolska tros skull år 1624 och historien som leder fram till detta är handlingen i Tina Westerlunds roman.

Om det nu är en roman. Den har litteraturlista på slutet, det brukar man inte hitta i romaner. Alla händelser och namn stämmer, så långt jag har kunnat finna, med historisk forskning. På det sättet liknar den Tommy Hanssons fackbok. Det som gör Borgmästaren till en roman är att författaren även skriver om vad personerna tänker och känner. Givetvis gör detta boken mer levande. Men här finns också en del av bokens problem, då läsaren inte vet vad som är fakta och vad som är fiktion.

Trots denna invändning är Borgmästaren läsvärd. Den berättar om företeelser i vår historia som inte är så kända. Hårda levnadsvillkor, dryckenskap, angiveri och grymma förhörsmetoder skildras så ingående att det ibland blir svårt att stå ut.

Man häpnar också över maktkoncentrationen. Kungen bestämde över kyrkan och religionen, över lagstiftningen och över dömandet. Kungen satt personligen med och dömde borgmästaren och hans två olycksbröder till döden, en fjärde inblandad klarade sig undan med landsförvisning. Makten ville verkligen kontrollera människors tänkesätt.

Tina Westerlund

Tina Westerlund har haft stora ambitioner, både faktamässigt och konstnärligt. Jag får intrycket att hon har använt det historiska källmaterialet, domstolsprotokoll, bevarade brev och annat, för att så långt möjligt ge liv åt de olika personerna i berättelsen. Det är en tillgång men också en begränsning. För de personer som skildras mest livfullt och ingående i romanen är de där det finns ett fylligt källmaterial. En av Anthelius ”medbrottslingar”, Jöran Bähr, framstår till exempel som mer levande är huvudpersonen. Därmed haltar balansen en smula. Hade Tina Westerlund velat släppa loss fantasin och frigöra sig från källorna hade det givetvis blivit en annan bok, mer roman och mindre fackbok. Och problemet är som sagt att läsaren inte riktigt vet vad som är vad.

Sen funderar jag lite över Westerlunds skildring av en av tjänsteflickorna, kallad ”Lilla Icke” för att hon alltid svarar att hon inte förstår, hör eller vet något. Hon beskrivs som urbota dum. Min reflektion är att hon kan ha varit klokare än de flesta. I ett hårt och odemokratiskt samhälle, med spioner överallt och där du aldrig vet vem som är vän och vem som är fiende, kan ”dumhet” vara ett sätt att skydda sig.

Tina Westerlund har tidigare både skrivit om och arbetat på Södertälje kommun. En skrytbok om Södertälje och Experimentet Tom Tits står på meritlistan. Nu har hon dykt ner i en del av stadens mörka historia.

Även Tommy Hansson har anknytning till Södertälje, bland annat som lokal partiledare för Sverigedemokraterna. Hans bok är på en gång mer faktainriktad och mer tendensiös än Westerlunds. Hansson är själv katolik, anhängare av den Liberala Katolska Kyrkan. I sin tyvärr tunglästa och knackigt skrivna bok pläderar han kraftfullt för religionsfriheten och för invandrares rätt att behålla och utöva sin tro. Med tanke på vilken politik hans parti företräder måste man fundera på hur han har hamnat där.

Westerlund pläderar inte utan överlåter till läsaren bilda sig en uppfattning, vilket jag tycker är mer sympatiskt. Hennes bok är också överlägsen språkligt sätt.

Det hände alltså för snart 400 år sedan. Vad säger oss historien om den halshuggne borgmästaren i dag? Och varför uppmärksammas saken nu?

Det är ett okänt och mörkt kapitel i svensk historia. I skolan har de flesta av oss lärt oss att Gustav II Adolf var en hjältekung och att Axel Oxenstierna byggde upp den goda svenska staten. Här får man insikt att dessa maktmänniskor också hade andra onda sidor.

Man får också insikt i hur djupt barbariskt dödsstraffet är. Grymma förhörsmetoder och avrättningar förekommer än i dag i alltför många länder. En totalitär stat som vill kontrollera medborgarnas tankar och som jagar sina verkliga och inbillade fiender finns också, även om vi i vårt land numera lyckligtvis är någorlunda civiliserade.

Frågan om invandrare och deras tro och kultur lever fortfarande. Religionsfriheten är relativt ny i vårt land. Först 1952 fick svenskarna rätt att lämna Svenska Kyrkan utan att samtidigt gå in i ett annat, godkänt trossamfund.

På 1600-talet vände sig borgarena i Tälje till kungen för att få hejd på inflyttningen av tyskar och slippa de statliga pålagorna. I dag är det andra folkgrupper som flyttar in och möter motstånd.

Text: Kerstin Ekberg

Pensionär (67 år), tidigare journalist, främst i fackliga tidningar, i många år chefredaktör på Svensk Hotellrevy, Hotell- och restaurangfackets tidning. Har som pensionär fått många återfall i ungdomens intressen, som till exempel kanotpaddling, segling, pluggande. Läser historia på universitetet.

Lämna en kommentar