Välkommen Alice!

 

 

Bild 1Ny regering, ny politik, nya ministrar. Med spänning bänkade också jag mig framför teven i fredags för att höra regeringsförklaringen och för att få se de nya ministrarna. Vilka överraskningar! De flesta relativt unga, de flesta nya i rikspolitiska sammanhang. En av dem, extra intressant förstås ur ett kulturpolitiskt perspektiv, är förstås vår nya kulturminister, Alice Bah Kuhnke. Hon är, om jag förstod rätt, också den i ministergänget som hittills saknar politisk erfarenhet, övriga som kommer ”utifrån” har varit förtroendevalda politiker på motsvarande landstings- eller kommunal nivå eller i ungdomsförbund.

Typiskt, var min första tanke, att de sätter ett oprövat kort på ett departement som de inte fäster så stor vikt vid, kulturpolitiska frågor fanns ju knappt i valrörelsen alls. Typiskt att förminska hennes område genom att göra henne ansvarig, något hon snabbt kommer att misslyckas med, för det är ju klart att det behövs politisk erfarenhet för att ratta ett så viktigt och spretande fält som kulturen representerar. Jo, jag tänkte så. Och då noterade jag av bara farten vad en av kommentatorerna sa: ”Ja, hon är i alla fall gift med en skådespelare”. Brr, darrade mitt feministiska hjärta, vad har hans yrkesval med hennes kapacitet att göra?

 

Jag tänkte så. Men bara en kort stund, för banne mig, nog är det ett bra val. Javisst sjutton är det ett jättebra val. Alice Bah Kuhnke saknar visserligen direkt politisk erfarenhet, men absolut inte erfarenhet, och det från det kulturliv hon nu ska påverka. Har vi någonsin haft en sådan minister? Hon bidrar med kunskap om verkligheten och hur det är här ute, ute på fältet, där effekterna av de politiska besluten märks och känns.

 

Dessutom verkar hon vara en sjusärdeles kompetent och driftig kvinna. I hennes meritlista läser jag bland annat att hon har varit med och grundat en tankesmedja, att hon har varit generaldirektör för Rättvisemärkt i flera år och ända till i fredags för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, tidigare Ungdomsstyrelsen. Och förtroendeuppdrag har hon visst haft, ser jag. Bland annat var hon ledamot av ”Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan” vid flera kyrkomöten, likaså har hon varit styrelseledamot i Dramaten samt vice ordförande för KFUK-KFUM Sverige. Förra valet ledde hon partiledarutfrågningarna i teve, där hon också har lett andra program.

 

All den här erfarenheten skulle kunna innebära att hon är fullt medveten om digitaliseringen, den som många befarar att regeringen liksom har missat, och vad den gör med kulturen, med vår demokrati.

Hon har, klokt nog, just demokratifrågor på sitt bord. Att hon i en intervju betonade att demokratin bärs upp av just kulturen, gör ju inte saken sämre. När hon sa det förstod jag att jag hade tänkt fullkomligt borti tok, det blir bra det här. Det blir jättebra.

 

Jag noterade också med glädje att man äntligen på riksnivå har skilt idrotten och kulturen åt och lagt idrotten på hälso- och sjukvårdsområdet, där den ju rimligtvis hör hemma. På så sätt kommer kultur/demokrati att renodlas som ansvarsområde. Hurra, det äktenskapet har jag väntat på länge.

Välkommen till jobbet, Alice! Vi tror på dig.

Text: Ingrid Sjökvist/chefredaktör

Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

 

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

1 kommentar till “Välkommen Alice!”