Gjuteriet igen

 

 

_DSC9665

– Det här går att renovera.

Det säger Anders Lindgren, förvaltare hos Telge Fastigheter, med ansvar för bland annat gamla gjuteriet, medan han lotsar oss runt bland bråte och skräp.

 

_DSC9732Gjuteriet la ner någon gång på 60-talet, och sedan dess har huset dels stått onyttjat och dels använts av Tom Tits som lager. Fram till den 1 januari i år var det Tom Tits som förvaltade det, det vill säga ansvarade för underhåll och skötsel, men det har inte blivit så mycket av det så vid nyår tog Telge Fastigheter, som äger huset, över skötseln.

 

Se genom dammet

Det är högt i tak, rummen stora och rymliga, gamla rör och utblåsningskupor hänger i väggarna, armering sticker fram här och där. Men det går att tänkta bort skräpet och dammet och tänka sig en modern aktivitet här. Trots att taket på sina ställen har fallit in och fönsterrutor är trasiga, putsen på en del väggar har frostsprängts.

– Huset ser ut att vara i sämre kondition än det är, konstatera Anders Lindgren och knackar på en av de bärande pelarna.

– Det är inte riktigt så illa med stommen som man skulle kunna tro. Den tekniska rapport som vi har beställt får vi redan nu den 15 september och den ska visa hur det står till med huset. Personligen tror jag nog att det skulle kunna vara motiverat att rusta stället.

 

Kostar

Det beror förstås på hur mycket man vill att det ska få kosta, men bortemot en 60, 70 miljoner är nog rimligt att tänka sig, tror Anders Lindgren. Det handlar om fungerande toaletter, om värme i huset (gjuteriet alstrade ju värme och behövde ingen extra), isolering, total ytrenovering och lagning av både tak och fasader. Ska man ha ett kafé, vilket är tanken om Grafikens hus får som de vill, krävs också lite andra saker.

De ska bestämma sig allra senast vid årsskiftet, men det kan bli tidigare.

– Kostnaden för renoveringen hamnar ju hos oss på Telge Fastigheter och vi i vår tur måste få tillbaks de pengarna av kommunen, som i sin tur måste försöka få tillbaks dem via hyra av Grafikens hus och eventuellt andra finansiärer, landstinget till exempel.

_DSC9722

– Här, pekar Anders Lindgren när vi försiktigt och på egen risk har tassat genom byggnaden, delvis i mörker. En stor ugn skymtade vi i ett av rummen, prång och trappor, dörröppningar och för oss okända lämningar från industritiden, små håligheter i väggarna och liknande.

– Här tänker vi oss en kommande entré.

Den skulle leda ut på parkeringsplatsen invid Forskargatan, där det också finns rätt stora möjligheter till fler p-platser, som Astra Zeneca har lämnat efter sig under jord.

Anders Lindgren är noga med att poängtera att Grafikens hus på intet sätt har bestämt sig, de har alternativ i både Strängnäs, Eskilstuna och Nyköping. Men om, bara om, de skulle fastna för Södertälje och gamla gjuteriet så föreställer han sig på ett ungefär hur huset skulle kunna göras attraktivt. Med öppna utställningsytor, med entresolplan som ökar rymden ytterligare, med delvis öppna verkstäder och gott om arbetsplatser.

_DSC9710

Anders Lindgren, förvaltare hos Telge Fastigheter.

 

Historia

Huset, med sitt röda, typiska industribyggnadstegel ser ut att vara rätt gammalt.

Göran Gelotte– Det stämmer, säger Göran Gelotte, tidigare stadsantikvarie i Södertälje.

– Det byggdes nån gång på 1890-talet av Svenska Centrifug AB, som satte igång med full fart i slutet 1800-talet, med att bygga separatorer. Det gick väldigt bra, de hade en strålande produkt att erbjuda och de behövde kunna göra alla delar själva. För att kunna producera stativen till separatorerna krävdes ett gjuteri och ett sådant byggde de på sin egen tomt.

– Det är många som tror att Scania var största arbetsgivaren då, men det blev de inte förrän på 40-talet. Vid seklets början var Centrifugen störst, till och med vid andra världskrigets början. Arbetarna här fick rätt bra betalt, man talade högaktningsfullt om ”herrarna” på centrifugen. Det fanns ju en hierarki också inom arbetarklassen och där stod centrifugen-arbetarna högt. Det sägs att hustrurna till dem ansågs lite förmer och fick gå före i köerna.

 

_DSC9708Tystnade

– Gjuteriet lades ner 1960, fortsätter Göran Gelotte, och tillverkningen av separatorer flyttades till Tumba bland annat. Södertäljelokalerna, där nu Tom Tits håller till, omvandlades till ett industrihotell med många småföretag. Därmed hade också gamla gjuteriet gjort sitt och förfallet började.

Själv tycker Göran Gelotte att det finns två alternativ; antingen plockar man fram pengarna för upprustning eller så river man huset, något mellanläge ser han inte.

– Lokalerna är ganska fantastiska. De är stora, välbyggda. Man kan ana att gjuteriet behövde stora öppna lokaler för sin verksamhet. Det skulle kunna bli en förnämlig utställningslokal.

Text: Ingrid Sjökvist

Foto: Göran G. Johansson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar