Remissvar Kulturplanen

möte04

En bild från det välbesökta informationsmötet i våras, på Blå Caféet, som ordnades med anledning av utvecklingsplan för kulturen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Kultur- och fritidsnämnden

 

 

Remissvar Kulturplanen

 

 

Vi har tagit del av Eric Sjöströms ”Utvecklingsplan för kulturen i Södertälje 2017-2021”.

 

Vi tycker att planen är ambitiös utifrån sina förutsättningar och sin ambitionsnivå. Den sammanfattar vad ES, Eric Sjöström, har uppfattat av intervjuer han har gjort och utifrån de samtal han har fört och vad han under sin korta tid här har förstått om staden. Resultatet är intressant, men kan naturligtvis inte, med sina svepande resonemang och ofullständiga kartläggning, ligga till grund för några beslut. Den måste ses som en första etapp i en längre process.

 

Etapp två, som vi ser det, borde vara att Kfn identifierar de viktigaste målen att jobba mot. Dessa borde (med hänvisning till ES:s rapport) vara:

 

  1. Att motverka den kulturella segregationen
  2. Att ge alla barn och ungdomar kulturupplevelser
  3. Att göra kulturen tillgängligare för alla

 

Dessa mål ska förstås sammanfalla med kommunens övergripande för hur staden ska utvecklas.

 

När etapp nr två är genomfört föreslår vi ni funderar djupt och brett och utanför ”boxen” på hur dessa mål ska kunna uppfyllas. Att ni bjuder in folk, föreningar, organisationer, som skulle kunna tillföra något klokt. Gör studieresor, bjuder in folk från andra kommuner, pratar med beteendevetare, forskare av olika slag, så att varje mål kan bearbetas på djupet. Kanske ska ni ha någon eller några som samordnar denna fördjupning för de tre olika målen enligt ovan.

 

ES:s rapport saknar analys och fakta. Det är inte så konstigt, hans uppdrag var inte att analysera och fakta hann han nog inte med. Men båda delarna behövs och det ser vi framför oss i en etapp nr tre. Glöm inte bort att utvärdera vad föreningar, grupper av olika slag och klubbar redan gör. Här finns både vilja och engagemang.

 

Vi ser framför oss en etapp nr 4 och då handlar det om prislappar, rimligheter och möjligheter. Men dit är det, som vi ser det, långt.

 

Här vill vi kommentera våra 3 mål enligt ovan:

 

Att motverka den kulturella segregationen: Det görs redan väldigt mycket på detta område, vilket inte syns i ES:s rapport, t ex riktar sig framgångsrikt de stora evenemangen på Torekällberget till alla befolkningsgrupper. Teatergruppen Oktober arbetar intensivt med integrationsarbete. Prata med dem om hur de gör, lyssna på deras värderingar, prata med Botkyrka, som ju är ett föredöme i sammanhanget, prata med kyrkorna, med assyriska/syrianska föreningar m.fl., med invånare med erfarenhet och kunskap. Prata med statliga myndigheter som arbetar med integration och kultur, prata med forskare.

 

Att ge alla barn och ungdomar möjlighet till kulturutbud: ES nämner flera gånger i sin rapport ambitionen att få in mer kultur i skolan. Vi vet att Kultur i skolan resp Kultur i förskolan har stor betydelse och dess arbete kan inte nog hyllas. Det är tack vare dem som många barn och ungdomar ges möjlighet att ta del av kulturutbudet. Men kultur kan också användas i skolan på ett helt annat sätt och därmed skulle man slå två flugor i en smäll; dels hjälpa skolresultaten upp och dels ge fler barn och ungdomar möjlighet att uppleva kultur. Det handlar om att integrera kulturen i undervisningen. Vi menar att kulturskolans lärare skulle kunna omplaceras ut till skolorna för att där tas tillvara som resurs i övrig undervisning. Detta för att alla barn inte lär sig med intellektet utan med sina sinnen (finns mycket forskning som stödjer detta påstående). Dessutom skulle barnen alldeles apropå få ta del av kultur och befinna sig ”mitt i”, fast det står matte eller svenska på schemat och inte teaterbesök. När matteläraren, engelskläraren eller hemkunskapsläraren ska planera veckans lektioner skulle hon eller han kunna samarbeta med musikläraren på plasts, danspedagogen eller konstnären om hur deras gemensamma kompetens bäst skulle kunna utnyttjas. Inte som ett utanpåverk utan verkligen i undervisningen. Dansa matte, sjunga engelska, måla teknik. Helt integrerat i ämnet och i samarbete med ämnesläraren. Det fanns ett projekt i Södertälje för ett tjugotal år sedan, som Ponton Media (samma personer som i Kulturdelen.nu) dokumenterade. Kulturkällan heter det och kan tillhandahållas av oss.  Denna kulturintegration ska inte vara i stället för mer traditionella kulturupplevelser eller ersätta möjligheten för intresserade att på fritiden förkovras på Kulturskolan. Den torde med andra ord behöva byggas ut väsentligt.

 

Att göra kulturen tillgängligare för alla: Vänd på perspektiven. Kartlägg vad centrum har av utbud som saknas i ytterområdena. Vad som går att åtgärda och tänk då inte på pengar eller hur möjliga eller omöjliga idéerna är. Då kväver ni dem i sin linda. Tid för ekonomiska avgöranden kommer senare i processen. Genomlys alla aktiviteter i stan för att hitta vägar att öppna upp utbudet för både utövning och konsumtion till än fler.

 

 

 

 

Utöver dessa synpunkter på själva processen vill vi nämna några punkter till förbättringar som vi tror på:

 

  1. Utvärdera de stora flaggskeppen, Berättarministeriet och EL Sistema, framför allt Berättarministeriet. Det känns som att svära i kyrkan men vi undrar ändå: Hur pass integrerande är verksamheten? Hur pass vidsynt? Vi är många som välkomnade etableringen, men har det gjorts en utvärdering? En som omfattar ett sociologiskt perspektiv med genus- och integrationsperspektiv? Det är ju fantastiskt att volontärer på det här sättet får möjlighet att utöva kultur tillsammans med barnen och fantastiskt att barnen få möjlighet att uttrycka sig, men stämmer utfallet med målsättningen?

 

  1. Flytta ner Kulturskolan till centrum, eller varför inte till Snäckviken (med fungerande busslinje i så fall) när det blir möjligt. Eller till ett blivande kulturhus. Ta bort alla avgifter för barn och ungdomar.

 

  1. Värna om STA:s verksamhet, ge dem en scen och goda möjligheter att bedriva sin hittills mycket framgångsrika verksamhet. Var lyhörd för att hjälpa dem med att driva sin verksamhet också i ytterområden, eller t o m i områden som vi vanligtvis betraktar som i alla fall ”nästan” centrum, som t ex Saltskog. Därifrån till Gamla flickskolan är det geografiska avståndet inte långt, det psykologiska klass-relaterade desto längre. Denna lyhördhet bör gälla även andra föreningar som arbetar med ungdomar eller andra grupper som kan tänkas uppleva centrum som någon annans.

 

  1. Bygg ett nytt kulturhus på Hebbe-parkeringen, inte McDonalds-tomten, där det förmodligen skulle bli väldigt dyrt och därmed verksamheterna behöva värderas ekonomiskt, alltså styras av pengar. Samla bibliotek, Konsthall, Kulturskola, Barnkulturcentrum, STA m fl där. Se till att det finns lokaler för kulturutövning av vitt skilda slag under ett och samma tak, föredrag, konserter, samtal och framträdanden. Huset skulle i så fall leva sida vid sida med Hebbevillan och Gamla flickskolan, vars lokaler kan nyttas bättre, särskilt annexet.

 

  1. Satsa på biblioteken utanför centrum och låt en bokbuss åter börja rulla.

 

  1. När Kfn pratar med föreningar, vilket ni ju gör, tycker vi att ni ska ställa frågan: På vad sätt samarbetar ni med andra föreningar? Frågan kan väcka nya idéer, som i sig kan hjälpa till att förverkliga de 3 målen som vi inledde denna skrivelse med.

 

g.Tänk in kommunal/offentlig utsmyckning i stadsplanen och nya byggnader. Ge goda möjligheter för lokala konstnärer att bidra. T.ex färgsättning av ”pelarsalen” under motorvägen/järnvägen mm.

 

 

Lycka till! Vi inser att förändringsarbete ”på riktigt” kräver mod. Och det hoppas vi att ni kan visa.

 

Södertälje den 15 november 2016

Kulturdelen.nu

Gm Ingrid Sjökvist, Olof Näslund och Göran G. Johansson

 

 

 

 

 

 

 

Kulturdelen.nu är en nättidning som skildrar kulturlivet i Södertälje.

Vi finns på Västra Kanalgatan 23. I tidningen medverkar Ingrid Sjökvist, Olof Näslund, Müfit Kiper och Göran G. Johansson.

kontakt@kulturdelen.nu

070-542 4207, 070-345 0170

 

 

 

 

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

3 Kommentarer till “Remissvar Kulturplanen”

  1. Peder Edström skriver:

    Utmärkt, genomtänkt remissvar.
    Dock, innan vår största bidragsmottagare Oktober involveras i någonting, måste de förklara sitt agerande i samband med Livet Bitch och Viss text saknas. Dessutom vore det på sin plats med en redogörelse för hur den fast anställda personalen förslösar sin ungdom när inga föreställningar ges.

    Peder Edström
    Enhörna

  2. ninne olsson skriver:

    Jag tycker att ni har gjort en helt egen utredning som borde ligga till grund för kommande planer.
    Det finns många kloka och spännande synpunkter och idéer och som är grundade i kännedom om stan och som bygger på en kultursyn som jag delar.
    Det här är en bra väg att gå.
    Bravo!

  3. Ami Lönnroth skriver:

    Utmärkt remissvar! Läs vårt på Wendelas Vänners hemsida!

Lämna en kommentarLämna ett svar till ninne olsson