Renässans för skolbiblioteken

_DSC2174

 

_DSC2184




Härmed inviger vi biblioteket ”Bibblan Ox”.



Med de orden klippte Lovisa och Sofia, från sjätte klass på Oxbacksskolan, det blågula bandet in till sitt alldeles nya skolbibliotek i mitten av december. 



Innanför bandet stod Linda Kumlin, som ska ansvara för biblioteket. I ärlighetens namn ska sägas att biblioteket inte är helt nytt, det har en gång i tiden funnits, men plockades till stor del ner i kartonger för flera år sedan och ställdes undan. Tills Linda Kumlin, lärare på skolan, tyckte att det var på tiden att damma av det.

– Vi måste ha ett riktigt skolbibliotek, resonerade hon. Inte bara böcker i en hylla.

Skolledningen var med på noterna och i åtta månader har Linda Kumlin plockat upp böcker ur sina kartonger, katalogiserat över 1 800 titlar och ordnat dem fint i hyllor.

 Det är samma böcker som en gång packades undan, än så länge har budgeten inte räckt till några nya.

_DSC2190

Lovisa och Sofia, elevrådsrepresentanter från sjätte klass.

_DSC2206

Linda Kumlin

– Vi har haft inköpsstopp den här terminen, men det hävs tack och lov efter nyår.

Bibblan Ox är stort och luftigt, ligger högst upp under takåsarna i en av skolbyggnaderna. Rummet är ljust, sparsamt möblerat med gott om plats mellan hyllorna och med roliga detaljer, allt i Bokens tecken. Längs ena väggen står några datorer.





Skolbiblioteken återuppstår

En gång i tiden hade Södertälje rätt gott om skolbibliotek. Men ett efter ett har hamnat i malpåse, ett efter ett har fått sina anslag beskurna eller helt indragna. Ett skäl till det är kommunaliseringen av skolorna, och den reform kring mål- och resultatstyrning i skolan som följde. Den i sin tur föranledde att varje rektor ska se till att hennes eller hans pengapåse räcker till skolans alla behov, säger Tina Hammarström på utbildningsförvaltningen. Hon arbetar med skolutvecklingsfrågor och ansvarar för just utvecklingen av skolbiblioteken.

 I höstas bildades, under hennes ledning, i Södertälje en skolbiblioteksgrupp, efter att de kommunövergripande riktlinjerna för skolbiblioteken hade tagits fram. Med i den sitter en biblioteksansvarig från varje skola. Syftet är att utbyta erfarenheter och kunskap.

 Gruppen ska verka för att alla skolor ska ha eget bibliotek, att det där ska finnas relevant och aktuell allmänlitteratur och läromedel i digital eller fysisk form, att de ska ha regelbundna öppettider och kompetent personal med god litteraturkännedom. Det är minimikraven. Något krav på att ha utbildade bibliotekarier på plats finns inte.

_DSC2201

Elevrådet minglar.

Likvärdig utbildning

Idén till skolbiblioteksgruppen växte fram på utbildningskontoret i och med att Södertälje kommun 2013 med hjälp av konsultfirman AnnJo Konsulteri gjorde en övergripande biblioteksplan, berättar Tina Hammarström.

– Det blev tydligt att vi borde se över kvaliteten på våra skolbibliotek, som vi upplevde som väldigt skiftande. Vi jobbar ju generellt med likvärdig utbildning, och då är det viktigt att alla ska ha en miniminivå även på sina skolbibliotek, att biblioteken ska ses som den pedagogiska resurs de är. Det blev tydligt att vi behövde hitta en struktur för utvecklingsarbetet, inte lämna över det till den enskilda skolan, där den biblioteksansvariga är väldigt ensam.





Började med bakläxa

Gruppen har hittills träffats en gång, men redan är arbetet i full gång. Inför starten fick sju av kommunens tjugotvå skolor (Oxbacken, Lina, Ronna, Rosenborg, Stålhamra och Hovsjö, samt Morabergs studiecentrum) upprätta en handlingsplan på vad de behövde göra för att skapa förutsättningar utifrån miniminivån. Någon av dem saknade då lokal, andra bemanning och regelbundna öppettider.

När läsåret så inleddes följdes dessa handlingsplaner upp och nu har alla skolor, utom Ronnaskolan som än så länge saknar lämplig lokal, bibliotek som klarar miniminivån, säger Tina Hammarstrand.

– Det finns en biblioteksansvarig, det finns böcker (i varierande grad) och öppet- och lånetiderna är regelbundna.

Alla skolorna har också ett digitalt bibliotekssystem, för hantering av böcker, utlåning med mera. Alla utom Morabergs studiecentrum som kör manuellt.

_DSC2239





Läsa och begripa mer

Det övergripande målet för ett skolbibliotek är att öka läslusten och läsförståelsen.

_DSC2241

Läslusen. Eller var det Bokmalen?

– Och det är precis det vi ska göra, säger Linda Kumlin och samlar ihop de närvarande elevrådsrepresentanterna som just druckit upp sitt bubbel och mumsat i sig några salta pinnar, är det invigning så är det. De sätter sig i ring på en stor och inbjudande matta och Linda introducerar sina två medarbetare, Läslusen och Bokmalen och snart är magin där och gråvädret utanför glömt.

 Det är så hon ska jobba, samla klasser och grupper, samarbeta med lärare för att integrera biblioteket som en naturlig del i undervisningen.

Efterlängtad bibbla

– Du skulle ha sett hur det såg ut tidigare, en enda hylla i ett hörn utan någon ordning, säger Lovisa och Sofia och nickar bort mot ena kortsidan där det tidigare stått en ensam och övergiven hylla med några böcker.

– Nu blir det lättare att låna, fortsätter de medan de botaniserar bland böckerna och lovar att komma med bra förslag till nyinköp.

– Nu slipper vi gå iväg till Lunabiblioteket.

Själva läser de både Harry Potter och dramaböcker, särskilt Katarina von Bredow är bra, konstaterar de.

Skolinspektionen

Att främja språkutvecklingen och stimulera till läsning är skolbibliotekens uppgift enligt Skolinspektionen, som i sin tur lutar sig mot Skollagens 2 kap 36 §, som fastslår rätten för varje elev i grund- och gymnasieskolan till ett skolbibliotek.

 Enligt Skolinspektionen ska ett sådant helst ligga i skolbyggnaden och om det inte går så ska det åtminstone finnas på så pass rimligt avstånd att eleverna kontinuerligt kan använda det i sin utbildning. Vidare ska biblioteket omfatta böcker, facklitteratur, skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

_DSC2253

Olika stora budgetar

Och detta kostar förstås pengar. 

– Javisst, säger Tina Hammarström, det är ju upp till varje rektor att avsätta medel i sin budget och där ser det lite olika ut på skolorna. Det är en sak vi måste följa upp.

 I vår kommer hon att göra en kartläggning över de olika skolornas budgetar och anslag.

– Det viktiga för den här gruppen just nu är att skapa stödstrukturerna, samordningsformerna, att hitta ekonomiska fördelar med inköp till exempel. Vi är i början på en lång resa, som för övrigt ser ungefär likadan ut i andra kommuner, där skiljer inte Södertälje ut sig på något sätt. Många skolor har använt folkbiblioteken i brist på eget bibliotek, vilket fått till följd att dessa har blivit överbelastade. Ett av målen med den här gruppen att göra rollerna tydliga.

För friskolorna har kommunen ingen insyn, de har egna huvudmän med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet.

Text : 

Ingrid Sjökvist

Foto: Göran G. Johansson

_DSC2244

 

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.

Lämna en kommentar