Kulturdelen

Lena Ericsson, Sandra Lindvall, Christoffer Sederström, Anna Landin, Jan Ottosson och Hans Qviström på väg till sina poster där de ska överraska kvällens stadsvandrare.

En lätt haltande badgäst från tiden omkring förra sekelskiftet kommer gående i Badparken vid sin baderskas arm. Med flaska i hand är han på väg ner till Tore källa för att hämta vatten.
– En flaska på morgonen och en på kvällen. Det har Dr Martin sagt, förklarar han.

Vi befinner oss mitt i Södertäljes badortsepok och samtidigt på den första dramatiserade stadsvandringen i Södertälje i slutet av juli 2010. Dramatiserade stadsvandringar är en idé som varit liggande i några år.

Det finns ju i andra städer, men här har det liksom inte blivit av tidigare, berättar Hans Qviström, ordförande för STA (Södertälje Teateramatörer), när vi talas vid efter vandringen. Detta är en rolig form av teater. Den är lätt. Kräver ingen repetition. Alla medverkande får sina förutsättningar utifrån frågorna: vem, var, varifrån, vart och varför – alltså en karaktär och en funktion i tid och rum. Sedan är det bara att improvisera.

Stadsläkaren Dr Martin i Hans Qviströms gestalt svarar villigt på frågor från stadsvandrarna och svar har han – på allt, men kanske inte alltid nutidskorrekt.

Doktor Martin himself

Hans Qviström var själv med under kvällen och gestaltade den legendariske stadsläkaren under badortstiden, Dr Martin. Iklädd svart bonjour stod han och vispade med en slykvist i den lilla bassängen vid nutidens Tore källa, när vi stadsvandrare nått dit. Med överlägsen pondus förklarade han de olika hälsometodernas funktion och svarade villigt på våra frågor.

Figurerna till kvällens ”föreställning” valde STA-aktörerna ut i samarbete med guiden Per-Arne Bergstedt och varje skådespelare har sedan utformat sin roll på egen hand och valt kläder i STA:s innehållsrika kostymförråd.

Vid Sveaborg, i kanten av Badparken, träffar vi på ett ungt par från slutet av 1800-talet: Sigrid Carlberg och Philip Konvalj, som ska gifta sig om en månad och nu kvällspromenerat hit för att beundra utsikten bortöver Yttre Maren.

Som stadsvandrare 2010 kan vi inte se någon fin utsikt, inget vatten, bara träd och ett och annat hus, men vi låter oss villigt dras in i illusionen och både vi och Per-Arne Bergstedt ställer frågor och får svar över seklerna. På samma sätt som när vi träffade den småländske reumatikern, som nu kunde gå hjälpligt efter att ha vistats i Södertälje och druckit vatten. Och Dr Martin, som villigt svarade på den ena kluriga frågan efter den andra. Jag vill minnas att han till och med kunde förklara varför

Södertäljes vatten var så bra, trots att det enligt tidens undersökningar inte innehöll några mineraler alls.

Självgående

Vi hade inte kommit överens om några speciella frågor, berättar Per-Arne Bergstedt, men jag känner Hasse, så jag prövade att bolla ett par med honom och det funkade ju.

Per-Arne Bergstedt gillade STA:s avbrott i sitt berättande. Han fick också en del nya idéer, som han ska komplettera kommande vandringar med.

Guiden Per-Arne Bergstedt visar en tidig målning av området kring flyttblocket vid Badparkens förskola.

I sommar var första gången STA medverkade i stadsvandringarna – samma år som föreningen fyller 50, men det är en ren händelse och inte den tanke det ser ut som. Och helt nytt känns det inte, tycker Hans Qviström. Inte arbetssättet i alla fall.

Vi har ju jobbat på ungefär samma sätt när vi har figurerat på Torekällberget vid höst- och julmarknader. Då utgår vi ifrån de olika husens karaktär, när vi befolkar dem. Mannen i arbetarbostaden till exempel, han arbetar hos Råbybonden och hans fru är piga där.

Bollande teater

Det unga paret Sigrid Carlberg (Sandra Lindvall) och Philip Konvalj (Christoffer Sederström) beundrar utsikten från Sveaborg i Badparken

Att jobba så med teater är roligt och precis som här under stadsvandringen kommer vi ofta i samspråk med besökarna. Det blir en balansgång, en bollande teater. Utöver det här obetalda jobbet, och insatserna på Torekällberget har STA en hel del uppdrag för både privatpersoner och företag. När de ska ha temafester och liknande ringer de oss och vi ställer upp om vi har möjlighet, men då tar vi betalt. Annars jobbar STA-are ideellt. Totalt har föreningen cirka 200 medlemmar i alla åldrar, som spelar teater varje vecka i 14 grupper, bland annat två blandgrupper, där till exempel mormor och barnbarn kan agera tillsammans. Vi ligger i framkant med vår stora verksamhet, säger Hasse Qviström som stolt ordförande. Många av våra vänner ute i landet är avundsjuka.

Av årets 17 stadsvandringar var två teman dramatiserade: Badortsepoken och När ryssarna brände Södertälje. Så här första året var det på prov, men det gav mersmak. Möjligen kan man önska sig något lite mer utvecklat till andra år, kanske en hel liten scen någonstans. Men inte så mycket att det stör den där svindlande känslan att vara turist i nutid och dåtid på samma gång. Nästan som i en sciencefictionfilm, där man kan ta med sig en vetskap från nutiden in i en dåtid.

Stadsvandringarna i Södertälje arrangerades i år av Turistbyrån, STA och Länstidningen.

STA firar sitt 50-årsjubileum med en festival 22-24 oktober på Estrad och Sagateatern.

En gammal smålänning med reumatism (Jan Ottosson) kommer med sin baderska Svea (Anna Landin) för att fylla på sin flaska i Tore källa.

Text: Margareta Lithén

Foto: Olof Näslund

Margareta Lithén

Margareta Lithén kom till Södertälje som fyraåring. Efter Journalisthögskolan jobb på bl a Norrbottens-Kuriren och Sydöstra Sveriges Dagblad, Radio Södertälje och som frilans. Margareta är också sångerska och har framträtt med några visprogram i Södertälje med ganska vid omnejd.