Jätteutställning i Järna
Det pågår febril aktivitet i Järna, i området runt kulturhuset. Nya hus skjuter i höjden. Det snickras och målas och röjs i hela området. Den 15 maj ska det vara klart. Då öppnar en stor och unik utställning, See! Colour!, med en av USA:s mest berömda konstnärer i fokus. Hundra tusen besökare uppskattas besöka utställningen.
Temat för See! Colour! är färg och ljus. Det är precis det som den amerikanske konstnären James Turrell har jobbat med i hela sitt liv, han som blir utställningens dragplåster. Det är för hans stora installationer som de nya husen nu byggs.
I Turrells konst får betraktaren uppleva hur färg och ljus förändras och påverkar, hur fenomenen glider mellan en inre och yttre upplevelse.
Ökenkrater
James Turrell har för sina färgobservationer byggt ett jättestort observatorium, Rodenkratern, i en slocknad vulkan i Arizonaöknen, där himlen och dess färgspel spelar en icke obetydlig roll.
Ett sådant konstverk – för det är det det är – byggs nu också i Järna, alldeles intill Vidarkliniken. Fast betydligt mindre än Rodenkratern och heller inte nedgrävt i marken. Skyskape ska det heta och det ska bli en permanent konstinstallation som ska finnas kvar även sedan själva utställningen är över.

Skyskape ska det heta och det ska bli en permanent konstinstallation som ska finnas kvar även sedan själva utställningen är över.
Den öppna byggnaden, som ser ut som ett cylindriskt observatorium, står redan på plats. Betongstolarna som ska löpa längs innerväggen ligger utanför på marken och träpanelen som huset ska kläs in i saknas fortfarande. Men takhålet finns där, det går redan nu att skapa sig en uppfattning om vad konstnären är ute efter.
Himlen är medskapande

På den buktiga väggen avtecknar sig, vid vårt besök, en solkägla, det en projicering av solen, som under dagens lopp vandrar runt i en bana längs innerväggen, också en del i upplevelsen.
Genom taköppningen, någon meter drygt i diameter, känns det som, ser vi vid vårt besök den ljusblå vårhimlen, det är mitt på dagen.
När allt är klart ska rummet fyllas av ett färgspel som i ytterst små steg förändras kontinuerligt. I takt därmed kommer också himlens färg i rundeln att upplevas olika.
På den buktiga väggen avtecknar sig, vid vårt besök, en solkägla, det en projicering av solen, som under dagens lopp vandrar runt i en bana längs innerväggen, också en del i upplevelsen.
En stund i Skyskape, ska skänka ro och vara en viloplats med terapeutisk verkan, det är inte för inte som byggnaden har rests i direkt anslutning till Vidarkliniken.
– Men i första hand är det ett konstverk, betonar Ulf Wagner och kisar upp mot öppningen, som inte ska täckas. Det kommer att både regna och snöa in och så ska det vara.
Färg på längden och tvären
Honom har vi stämt möte med och det är han som visar oss runt. Han har röd färg under naglarna, håller just på att färdigställa en del av utställningen, som egentligen består av fyra delar. Dels James Turrells installationer. Dels femton av Hilma af Klints konstverk, som Ulf Wagner till vardags är delansvarig för att förvalta. Den tredje delen omfattar ett tjugotal av Rudolf Steiners skisser, varav en aldrig någonsin har visats tidigare. Och så den fjärde, som Ulf Wagner håller på med, som är mer vetenskaplig. Den ska, lite i Tom Tits-stil, visa olika sidor av begreppet färg, Goethes färglära och färgexperiment.

Ulf Wagner målar stora väggar, där ögat luras att uppfatta precis samma färg som helt olika nyanser.
Han själv målar just nu stora väggar, där ögat luras att uppfatta precis samma färg som helt olika nyanser, beroende på i vilken omgivning den vilar. De ska ställas ut i trädgårdsparken.
– Himlen är en ljuskälla, ett naturljus, konstaterar han när vi nu står under den runda färgskivan i Skyskape.
– Den är inte statisk. Och som all konst, är den både uppbyggande och nedbrytande.
Vandringen

Inne i den blivande entréhallen ligger ett jättestort metallklot, det ser nästan ut som en havsmina från andra världskriget, flera meter i diameter.
Vi har gått tillsammans med Ulf Wagner från entréhallen, en gammal nedmonterad lada från Skilleby, som nu håller på att resas invid Robygge. Den ser för tillfället mest utsom plockepinn, med grova brädor i takstolarna och med prasslande plastskynken som skyddande väggar. Där börjar utställningen, som sen ska slingra sig över hela området, från trädgårdsparken ända till Nibble gård. Själva vandringen och upplevelserna av området ingår på så sätt i totalupplevelsen, konstaterar han. Och det var också omgivningen som gjorde James Turrell begeistrad.
Inne i den blivande entréhallen ligger ett jättestort metallklot, det ser nästan ut som en havsmina från andra världskriget, flera meter i diameter. Även den en av James Turrells installationer.
In i den ska besökarna, en och en, föras liggande på en bädd och i tjugo minuter bada i färg, som gradvis förändras.
När utställningen är över kommer klotet, som döpts till Bindu Shards, att skickas tillbaks till London och det galleri som äger det och ladan ska rivas.
Ny väg
Vi passerade en rabatt framför ett av husen. En stor färgcirkel, nersprängd i en motsträvig gräsmatta, där 10 000 tulpaner i olika färger ska prunka – och förändras i takt med tiden. Just nu i olika växtstadier, i ett av fälten håller stjälkarna som bäst på att tränga sig upp genom jorden.
För att allt ska klaffa – man räknar med bortemot hundratusen besökare, många från andra länder, James Turrell är ett stort namn i konstkretsar – har man byggt om studentbostäder till hotell, klart lagom till invigningen.
En stig håller på att rustas upp runt Vidarkliniken så att besökarna ska kunna komma fram till Skyskape. Den löper delvis genom en äppel- och päronträdsallé som vid blomningen förvandlas till en doftande tunnel. I maj, vill säga, just nu består träden av svarta spretande grenar med svällande knoppar. Skyskape, förresten. Det finns redan sjuttio runt sådana i världen, men det här, är det enda än så länge i Norden.

Det är en stor gymnastikhall. Innan den fylls av motionerande och stojande Örjansskoleelever ska den rymma ytterligare en av James Turrells installationer.
Gympahall
På väg till Skyskape och den nysinglade vägen, passerade vi ytterligare ett nybygge. Det är en stor gymnastikhall. Innan den fylls av motionerande och stojande Örjansskoleelever ska den rymma ytterligare en av James Turrells installationer. Ett rum i rummet, ytterligare en ljusinstallation, Ganzfeld heter den. Där ska en handfull personer samtidigt kunna dela en spektakulär färgupplevelse.
Klart i tid
Den femtonde maj, sa Ulf Wagner. Och dagen innan blir det invigning, överintendenten Daniel Birnbaum från Moderna Museet, som är eld och lågor över att äntligen få James Turrell till Sverige, ska klippa bandet. Men den 15 maj, det är ju snart.
– Vi hinner, lugnar Remberg Biemond. Han är projektledare för hela alltet, och till vardags vd i Vidarstiftelsen, en av aktörerna av de antroposofiska verksamheterna i Järna.
– Det är så här det brukar vara.
Utställningen är hans idé.
– Jag kom hit första gången i juli, den absolut vackraste tiden här, säger han och pekar med hela armen ut över nejden.
– Grönskan. Tystnaden. Vattnet där borta. Och samtidigt helt tomt i området. Det är ju på sommaren det är som bäst, tänkte jag, det är då vi ska aktivera området.
Vandring
Det är också därför utställningen är utspridd över hela området, besökare kommer att uppleva naturen och omgivningarna medan de flyttar sig mellan olika installationer. Sedan de lyssnat på några av de många föredrag som ska hållas, deltagit i något av seminarierna som anordnas eller i någon av verkstäderna. För sådana blir det också.
Den 2 oktober ska utställningen packas ihop. Och summeras.
Ambitionen, avslöjar Rembert Biemond, är att väcka liv i en tidigare utställningstradition från Arne Klingborgs tid och fortsätta med utställningar då och då.
– Den här är helt unik, konstaterar han. James Turrell är världens absolut främsta konstnär inom ljus, färg och rymd. Järna är första platsen i Norden för en Skyspace. Det här är en stor sak i den internationella konstvärlden och See! Colour! har redan uppmärksammats i internationell press
Konstnären själv
Till invigningen den 14 maj kommer förresten James Turrell själv, en distingerad herre på snart sjutio år, och han stannar några dagar. Bland annat ska han vara med på ett evenemang på Moderna Museet i Stockholm, när han nu ändå är i Sverige.
I Järna har han varit två gånger tidigare och det är han som har bestämt platsen för Skyskape, avslöjar Ulf Wagner.
Det är förstås en massa människor som jobbar med utställningen, en blandning av proffs och amatörer. Just nu ett tjugotal volontärer från flera länder, de ska så småningom bli upp emot sjuttio, mest ungdomar. En handfull professionella hantverkare är på plats och en projektledning, med Rembert Biemond i spetsen. Ett år har planeringen pågått. Huvudman är Kulturforum AB, som involverar hela det antroposofiska området runt kulturhuset.
– Vi vill sätta Järna på kartan, summerar Ulf Wagner innan han rusar iväg till ett av de många mötena. Vi vill också visa att färg är ett fascinerande fenomen, vars gåtfullhet man aldrig kan upphöra att förundras över.
Text: Ingrid Sjökvist
Foto: Olof Näslund
See! Colour! är öppen mellan 10 och 18 varje dag, 15 maj – 2 oktober.
Not
Den antroposofiska etableringen har funnits i Järna sedan 1964, då med början i Bruno Liljefors ateljé, som fortfarande finns kvar. Idag är de sammantaget Södertäljes tredje största arbetsgivare med 2 000 anställda i antroposofiska självständiga verksamheter, institutioner, skola, sjukhus, konsthall, gårdar och mycket mera.
Not
För mer information, www.seecolour.se
Ingrid Sjökvist
Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.
Föregående artikel Sex intensiva månader
Nästa artikel Wendela Hebbegymnasiet ställer ut
[…] Läs ‘Jätteutställning i Järna’. […]