Kulturdelen

Länstidningen har fått en ny chef. Katrin Säfström heter hon. Kulturdelen stämde träff med henne för att höra vad hon tycker om tidningar i allmänhet och kulturbevakning i synnerhet.

Katrin Säfström tillträdde sin tjänst som tidningschef på Länstidningen i maj, lagom till sin egen och medarbetarnas semesterperiod. Så arbetet att leda och utveckla tidningen har satt fart först nu i höst. Och det med besked.

– Vi har alldeles i dagarna inlett ett utvecklingsarbete, berättar Katrin Säfström. Vi ska titta på hela upplägget, alla sidor, och se vad vi kan utveckla.

– Jag tror att vi på Länstidningen måste vara mer lokala, att vi måste komma närmare läsarna.det säger LT:s nya tidningschef Katrin Säfström.

Tuff uppgift

Katrin Säfström kommer närmast från tidningen Folket i Eskilstuna där hon har verkat i tio år, som chefredaktör och ansvarig utgivare. Hon har arbetat på Tidningsutgivarna med tryck- och yttrandefrihetsfrågor och i Pressens Opinionsnämnd i sex år.

På Länstidningen har hon titeln ”tidningschef”. Det innebär att hon ansvarar för helheten, inte bara de redaktionella texterna utan även försäljning och ekonomi, personalfrågor och liknande.

– Jag anställdes för att vända den negativa upplagetrenden, berättar hon. En sådan kan alla tidningar i landet uppvisa, men nergången för Länstidningen är brantare än för de flesta andra. Att tidningarna kämpar i motvind just nu kan delvis med våra ändrade läsvanor att göra, att många läser gratistidningar eller läser nyheter på nätet. Därtill har konkurrensen mellan olika medier ökat.

– Vid Göteborgs universitet har man gjort en undersökning som visar att vi tar till oss informationen i media inte informationsdrivet utan frågedrivet. Det innebär i praktiken att vi först blir nyfikna på ett område och så letar vi information om det, där informationen finns, på nätet till exempel. Vilket också gör att vi går miste om resten av nyhetsflödet, det som vi fick med oss tidigare av bara farten.

Stärka det lokala

– Jag tror att vi på Länstidningen måste vara mer lokala, att vi måste komma närmare läsarna. Vi vill därför öppna olika forum mot läsarna, skapa relationer och förhoppningsvis därmed upplevas som varmare. Jag själv skriver till exempel krönikor och det gör att jag blir ett bekant ansikte. Det kan göra det lättare för läsare att ta kontakt med mig än en anonym skribent. Vi ska helt enkelt profilera oss mer.

– En tidning måste kunna överraska, ge människor inte bara vad de vill ha, utan också vad de inte visste att de vill ha, säger Katrin Säfström.

Kultur

Och så det här med kultur då, ska den bevakningen öka?

– Jag vill inte föregå det interna arbetet med vår utveckling. Men jag kan säga att våra ägare, Pro Media, fortfarande är väldigt inriktade på att publicera material som stämmer med läsarnas önskemål, enligt våra läsarundersökningar. En ny sådan har precis presenterats, förresten.

Så där har ingenting förändrats från den tidigare synen om att ”ge folk vad folk vill ha”?

– Nej, inte i grunden, men det är förstås upp till redaktionen att tolka vad läsarnas önskemål innebär i praktiken och välja hur till exempel kulturbevakningen ska göras bäst.

– En tidning måste kunna överraska, ge människor inte bara vad de vill ha, utan också vad de inte visste att de vill ha.

Ingen kulturchef

Just nu finns ingen ”renodlad” kulturchef på Länstidningen, utan i stället en chef för hela Del 2, där kulturbevakningen ingår bland familjesidor, sport och annat.

– Den kritik som riktats mot oss vad gäller kulturbevakningen har vi förstås tagit till oss, kritik påverkar alltid. Mycket av det skedde innan jag kom hit, men jag läste på och vet hur turerna gick.

– Min första tid har gått åt till att träffa så många läsargrupper som möjligt. I en tryckt papperstidning konkurrerar många områden med varandra om utrymmet, en morgontidning riktar sig till en hyfsat bred publik. Det gör att vi inte kan skriva om allt som alla enskilda intressegrupper skulle vilja.

– Jag tycker att vi är rätt bra på att spegla kulturevenemang inför. Vi skriver om artister och föreställningar som ska komma hit. Detta är medvetet för att väcka intresse. Men vi har helt klart mer att göra när det gäller att spegla det som sker.

Katrin Säfström vid stora torget i Södertälje och "Skulpturlandskap" av Lars Widenfalk

Din egen kultursyn, då?

– Kultur är otroligt viktigt, inte minst för att vi ska kunna förstå vår samtid. Utan kulturupplevelser får vi svårt att förstå sammanhang, att göra reflektioner och växa som människor. Jag själv är allätare, jag konsumerar vad som helst, beroende på humör. Kan lyssna på en vacker kyrkokonsert likaväl som jag kan glädjas över en tevekomedi. Jag läser alldeles för lite, jag ingen deckartjej, i övrigt sväljer jag alla sorters böcker.

– Litteraturen har en stor roll när det gäller att ta till sig fakta från till exempel en historisk epok. Jag minns till exempel när jag lästa Per Anders Fogelströms Stockholmssvit, jag var väl tio, elva år och samtidigt hade jag en mormor som var uppvuxen i Stockholm på ungefär samma tid som huvudpersonerna i boken och det gav mig maximal insikt.

Komponerat

– Själv har jag spelat piano och sjungit i kör, men inte längre. Jag är uppvuxen med musik, min pappa både spelar piano och komponerar. Det har jag faktiskt också gjort, mest barnvisor, men nej usch, det är inte av någon dignitet värd att nämna. Jag arbetar väldigt mycket nu och på fritiden gäller det att få vardagen att gå ihop och försöka hinna plocka lite kantareller då och då. Jag är ny på jobbet och en sådan period kan vara rätt intensiv.

Senast lästa bok: En dag, av David Nicholls. Rena sträckläsningen, liksom Stieg Larssons Milleniumtriologi i fjol somras.

Senast film: På bio har jag inte varit på länge. På teve har jag sett film då och då, men den minns inte någon titel.

Senaste musikupplevelse: Jag lyssnar rätt mycket på Bob Dylan nu, i bilen, varför vet jag inte.

Senaste teater: I´m just a girl på oktober i maj (specialföreställning). Annars är det rätt sällan tid för teaterupplevelser.

Text: Ingrid Sjökvist

Foto: Olof Näslund

Ingrid Sjökvist

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.