Kulturdelen

Lekande paddor i Lina Naturreservat våren 2011. Foto: Göran G. Johansson.

Kära läsare,

Så har det blivit maj, våren har både sjungits och eldats in runt om i vårt avlånga land. Det är inte så konstigt att vi har skapat riter kring att hälsa ljuset och värmen åter, något måste vi ta oss för med vårt nyvaknade hopp när vi nu gått och huttrat och mulnat ihop så länge.

Jag kom att tänka på det här med kultur, vad är det egentligen. Nästan alla vi på tidningen träffar tar upp frågan. Ni som skriver om kultur, säger de, vad menar ni med det? Ja, vad menar vi? Vad är kultur? Denna undran var faktiskt en av dem som ledde fram till grundandet av tidningen. Vi ville och vill helt enkelt undersöka begreppet, hålla det levande, få olika synpunkter och infallsvinklar. Inte för att nödvändigtvis nagla fast en definition, utan för att få syn på företeelsen, gräva i vrårna och hinka i brunnarna.

På en av mina morgonpromenader ramlade ett nytt och omständigt, för att inte säga hiskeligt fult, ord ner i min skalle: Medvetandeutvidgande. Är det så man ska se på kultur? Ett obekvämt krångligt ord och för oss som kan tala baklänges en näst intill oöverstiglig utmaning. Men ändå. Det ligger något i det.

Medvetandeutvidgande. Att det ska kunna täcka hela kulturbegreppet vore väl förmätet att anta, men kanske en del. Och då tänker jag på de där upplevelserna som liksom går in i kroppen utan att ta omvägen om hjärnan. De som bara tillför något, som får oss att uppleva, känna, växa, faktiskt också förstå saker om oss själva och omvärlden utan att först ha sorterat in alltihop i något intellektuellt fack.

En underfundig dikt, ett vackert musikstycke, ett till synes märkligt konstverk eller en gripande teaterföreställning, där själva behållningen ligger mellan orden och scenografin.

Medvetandeutvidgande. Ett ord jag nu har sorterat in i mitt ordförråd och där får det ligga och skvalpa och kläs med betydelser. Förhoppningsvis ska det få sällskap av andra som kan skänka ljus åt det själva odlandet av människan som kulturen liksom har till uppgift att ta itu med.

Ingrid Sjökvist

Chefredaktör

Ingrid Sjökvist

Journalist och författare. Skriver reportage och artiklar på eget och andras initiativ, ofta om människor i arbete eller deras boende, gärna med miljö- och samhällsperspektiv. Språkgranskar andras texter. Är redaktör för antologier. Leder skrivarkurser. Håller i berättarkaféer och är litterär lektör. Skriver då och då en novell. Kan tala baklänges och dessutom klanderfri skånska.