Natten med visioner

Kulturnattens diskussionsmöte på Café Blå. Anders Bäcklanders som håller i mikrofonen är biträdande samhällsbyggnadsdirektör och en av de ansvariga för utställningen i Stadshuset av översiktsplanen om Södertäljes bebyggelse om 20 år.

Kulturnattens diskussionstema var visioner på 20 års sikt.

Redan om fyra år däremot är skolbiblioteken på plats, det utgår jag ifrån. Utan dem kan inte skolan klara sitt uppdrag vad gäller läsförståelse och läsvana. Och utan insikter i dessa två viktiga områden kan man inte tillgodogöra sig kunskaper i alla de ämnen som våra barn har att hantera.

Vårt stadsbibliotek har återfått sin forna glans och täcker nu halva våningsplanet ända bort till Nygatan. Det skamliga i att man säljer sprit i vårt vardagsrum är glömt om än inte förlåtet.

Kulturskolan håller världsklass och alla Södertäljes barn studerar där utan kostnad.

Oktoberteatern spelar nya pjäser för vuxna tre gånger om året utöver alla barnföreställningarna och Mankans hörna.

Biografen med fyra salonger går lysande.

I Borgmästarvillan bor årets ”Artist in Exil”. En förföljd konstnär som får en fristad i kulturstaden Södertälje.

Saltskog Gård vårdas nu ömsint av Telge Fastigheter vilket gör att den kreativa styrelsen kan ägna sig åt att tillhandahålla ett tiotal ateljéer för Södertäljekonstnärer förutom programverksamheten med konserter, föredrag, seminarier och konstutställningar i stället för att oroa sig för att skorstenen spruckit och färgen flagar på fasaden.

I det i dag tomma huset på Orionkullen har Molto flyttat in.

Wendela Hebbes Hus har utökats med ett evenemangshus på nuvarande parkeringsplatsen vid kanalen med plats för 250 deltagare. Fullt utrustat med senaste audiovisuella tekniken lockar WendelaVillan forskare från hela världen. Kvinnohistoriaoch Journalistik är några av de ämnen huset blivit berömt för. På uteserveringen har man sänkt staketet så nu kan man se kanalen då man äter.

Stadsmuseet  som ligger mitt emot biblioteket i Södertälje Kulturhus (forna Luna kulturhus) har redan 2014 invigt sin utsällning om vår stolta stads utveckling från Vikingatid, över badepoken , industrialiseringen och fram till dags dato.

På Torekällberget finns Mamma Mu men också den publikslukande utställningsdelen med Syrentorparna dvs. alla de författare som huserade i våra trakter på 30-40 och 50-talet. Moa, Harry och alla andra.

Södertälje Kulturhus skall byggnaden heta, tycker Peder Edström

Men nej

Vi får inte mer pengar till kulturen. Det är tvärstopp. Inte för att politikerna är ogina eller inte inser hur viktig kultur är utan för att pengarna är slut.

Vårt skattetryck ligger i dag på OECD-topp och att ytterligare skärpa det är absolut ingen valvinnare. De pengar vi ändå faktiskt har måste gå till skolan. Södertäljes skolor, inklusive kulturskolan, bedöms som bland de sämsta i landet. Behörigheten till gymnasiet sjunker år från år. 2010 var bara 73 procent av våra barn berättigade att fortsätta sina studier. Det innebär att nära 30 procent av dem berövas sina möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar. I Södertälje satsar vi 57 000 kronor på varje elev. Det är 19 000 kronor mindre än vad Stockholms politiker anser att deras eleverna är värda. I Södertälje är kostnaden per elev lägre än länsgenomsnittet, jämförda kommuner och lägre än riksgenomsnittet.

Men nu är vi satta under övervakning. Statliga myndigheter tillåter inte längre att vi missköter våra skolor. Så våra politiker är nu tvungna att agera. Den katastrofalt förda skolpolitiken under mer än 30 år skall nu åtgärdas på fyra år.

Lycka till säger jag och önskar verkligen att det går.

Arbetslöshet

Resultatet av ovanstående misshushållning av våra mänskliga och ekonomiska resurser har blivit att idag, när jag skriver detta, är 5 129 personer arbetslösa i vår kommun. Vår kommun som har fler arbetsplatser än någon annan på Södertörn.

Resultatet är också fruktansvärda kostnader för socialen och oändligt lidande för de drabbade.

20 procent av våra barn lever i fattigdom.

Med en sådan verklighet är det, enligt mitt förmenande, inte rimligt att begära ökade resurser till något annat än skolan.

Det är invandringens fel, säger då någon. Helt fel. Självklart krävs extra resurser för språkutbildning av dessa grupper men majoriteten av dem som misslyckas i vår skola kommer från studieovana hemmiljöer.

Skolan har ett uppdrag att utbilda de barn som lever i vår stad. Punkt. Så, något förenklat, är uppdraget formulerat från statsmakten.

Skolan prio ett

Jag hoppas nu att alla de åtgärder som sätts in för att rädda vår stad kommer att nagelfaras mycket noggrant. Tidigare svidande kritik mot skolan, 2004, innebar ett batteri av åtgärder från våra ambitiösa politiker. Men, de gjorde aldrig någon uppföljning. Och våra skolresultat fortsatte att försämras.

Uppföljning är Södertälje kommuns sämsta gren inom alla politikområden. Och ändå är det allmän vetskap att uppföljning måste till för att ge konkret kunskap om vilka åtgärder eller metoder som fungerar.

Så, vad kan vi hoppas på inom kultursektorn om fyra år då skolans problem är bortsopade? Då alla elever blir behöriga till gymnasiet. Då arbetslösheten minskat och det blir utrymme för kultursatsningar. För kultur är viktigt. Det säger Anna Bohman, kultur- och fritidsnämndens ordförande som faktiskt är genuint intresserad av kultur, vilket inte alla politiker är.

Kultur är viktigt. Det är inte en klyscha att säga det. Kulturen har en oerhörd utvecklingskraft och den betyder mycket för vår egen självbild, ja till och med vår hälsa. Vad gäller vår egen stads identitet så är det just kulturen och idrotten som skiljer oss från andra.

Men allt hänger ihop. Skola, fritid, kultur, kyrka och inte minst stadsplanering. Moderna stadsplanerare och filosofer anser i dag att en stads viktigaste uppgift är att generera fysiska möten mellan människor. Det kräver korta avstånd. Det kräver höga hus. Ibland mycket höga hus. En förtätning av vår stadskärna är mer än önskvärd. Då får vi lättare att mötas. Då stänger inte korvkiosken på gågatan klockan 18.00.

Vad vill vi ha?

Mer av samma, är det vanligaste svaret från kulturutövarna som likt hungriga gökungar gapar med munnen. Och det är naturligtvis inte helt fel. Under Kulturnatten kunde vi välja på cirka 60 olika programpunkter i ett kulturellt knytkalas. Alla program väl värda uppmärksamhet. Så här ser kulturutbudet ut i Södertälje. Nu koncentrerat till en dag och skickligt marknadsfört men normalt har vi samma program men utspritt på veckans sju dagar, året runt. Södertälje är en fantastisk kulturstad trots det kärva ekonomiska läget men tack vare alla passionerade kulturutövare som med glädje, glöd och engagemang förser oss med upplevelser i en ständigt stridande ström.

Men visst vill vi ha mer.

Text: Peder Edström, Enhörna

Foto: Olof Näslund

Peder Edström är fotograf, tidigare informationschef på Kodak AB och numera engagerad i Saltskog Gård och Wendela Hebbes Hus. Han är dessutom en jävel på pingis.

Lämna en kommentar