Forskarna är säkra:

Musik gör oss intelligentare

Den som övar sig i musik blir inte bara bättre på sitt instrument. Den blir också intelligentare.

Det här berättade Fredrik Ullén, hjärnforskare och själv musiker, i ett föredrag i Södertälje stadshus den 20 november. Hans rapport om hur musiken påverkar hjärnans utveckling kom att bli ett laddat slutargument i de temaveckor om kulturens värde, som pågått i Södertälje stadshus under november.

Innan publiken satte sig tillrätta fick de själva vara med att bli musikaliskt upplivade av dansaren Sara Larsson Fryxell som valt att dansa en rapport om kultur.

Det blev en uttrycksfull dans som nästan fick publiken att tappa andan – varpå publiken själva fick fylla golvet och dansa var och en på sitt sätt till den rytmiska musiken.

Musik och rörelse får oss att öppna upp nya områden i hjärnan och kan få oss att lättare ta till oss information, påminde Ingrid Sjökvist från Kulturdelen som tillsammans med ABF stod som arrangörerer.

Den musicerande hjärnan har blivit ett helt eget forskningsområde – och ett explosivt sådant, berättade Fredrik Ullén.

– Vi har idag kunnat se att de områden i hjärnan som består av grå substans är större hos en musiker.

Det är den grå substansen som är bärare av de kognitiva förmågorna. Dit hör förmågan att minnas, att kunna orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Allt egenskaper som tillsammans utgör vad vi brukar kalla intelligens.

Hos personer som börjar träna musikaliskt som barn utvecklas i synnerhet de vita hjärncellerna, myelinerna som bildar förbindelselänkar mellan olika delar av hjärnan.

Forskning har visat att skolelever som får träna musikaliskt får bättre resultat också i andra ämnen. Det gäller aktivt engagemang i musik – inte enbart lyssnande.

När elever delades in i fyra slumpvis utvalda grupper som fick extra undervisning i sång, instrumentalmusik, drama eller inget ämne alls, visade det sig att de som fick musikundervisning blev bättre på problemlösning. Dramaeleverna blev bäst när det gällde social förmåga, medan de som inte fick någon speciell undervisning fick minst skillnad i resultaten.

– De estetiska ämnena måste få finnas i skolorna, det är så viktigt att detta kommer fram till beslutsfattarna, betonar Fredik Ullén.

För att ta reda på hur de här effekterna på hjärnan uppstår, och hur mycket ärftliga faktorer spelar in, har Riksbankens Jubileumsfond satsat nästan 30 miljoner på sju års forskning.

Fredrik Ullén som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska instituet leder ett av forskningsprogrammen.

Man ska bland annat studera 444 tvillingar för att beräkna och jämföra hur mycket olika miljöfaktorer och genetiskt arv bidrar till musikengagemang, motivation, träning och personlighet.

Själv började Fredrik Ullén började spela piano och komponera redan i fyraårsåldern. I dag är han 46 år och parallellt med forskningen också en internationellt känd konsertpianist. Han erkänner att han av det skälet ägnat mest intresse åt just pianisters hjärnor.

Men oavsett instrument tas stora områden i hjärnan i anspråk hos den som musicerar. Rytmen skapas framför allt i den vänstra hjärnhalvan, melodin i den högra, säger han.

– Och de områden som används växer till sig – som muskler.

Genom tvillingstudien hoppas forskarna nu få veta hur samhället effektivast kan få människor att engagera sig i musik, hur träningen ska organiseras och hur man kan ta vara på de positiva spridningseffekterna av musiken på intelliensen och hälsan.

Via studiet av tvillingar kommer han också in på ett annat forskningsområde som han ägnat mycket intresse åt, nämligen begreppet flow. Alltså det tillstånd av koncentration och lycka som vi kan uppleva när vi håller på med stimulerande uppgifter. ”Effortless attention”, ungefär ”fokusering utan ansträngning” är en av de definitioner Fredrik Ullén använder.

Att jämföra tvillingar kanske kan ge svar på frågan varför en del människor har större benägenhet för flow än andra.

– Flow har inga samband med IQ, intelligenskvoten. Ser man till personlighetstypen så är det den noggranna, målmedvetna sortens människor, de som ”levererar” som har lättare för flow, medan de som ängslas och oroar sig har svårare för att uppnå tillståndet.

Fredrik Ullén har samarbetat med flow-begreppets skapare, den världskände psykolologiprofessorn Mihály Csíkszentmihályi i Chicago. De har undersökt hur kroppen påverkas av flow och konstaterat att tillståndet ger högre puls, en gladare och mer positiv sinnesstämning och en djup, lugn andning.

I sina böcker om flow brukar Csíkszentmihályi tala om åtta olika aspekter av flow-upplevelsen:

• Man behöver ha ett tydligt mål och få omedelbart resultat
• Det ska finnas en balans mellan utmaningen och vad man klarar av – det måste vara lagom svårt
• Handling och medvetande smälter ihop, man blir ett med det man gör
• Koncentrationen blir total
• Man har en känsla av egen kontroll och eget ansvar
• Man är inte längre medveten om sig själv
• Tidsupplevelsen förändras
• Själva upplevelsen ger stor tillfredsställelse

Det faktum att handling och medvetande smälter ihop blir vi inte medvetna om förrän situationen plötsligt ändras.

– När vi gör något vi är bra på, går prestationen ner om vi plötsligt blir medvetna om vad vi gör. Det beror på att de omedvetna systemen har finslipat aktiviteten åt oss, berättade Fredrik Ullén som ibland tvingats uppleva det här vid konsertflygeln.

Efter föredraget i Södertälje fick Fredrik Ullén frågan:

– Har musiken någon effekt på den åldrande hjärnan?

– Inte såvitt vi vet hittills, blev svaret.

Men dans har det!

Text: Gudrun Lindborg

Foto: Göran Johansson

Fredrik Ulléns websida som presenterar honom som pianist.

Kulturrådet om Fredrik Ullén.

Fredrik Ullén om hjärnforskning och kreativitet. En film av Vinnova.

Gudrun Lindborg

Gudrun Lindborg har varit journalist i dagspress, på Arbetet i Malmö och Länstidningen i Södertälje. Därefter frilans på Reportagebyrån/Ponton Media i Södertälje, samt redaktör för biodynamiska tidskriften Kultura. Numera pensionär, jobbar mer eller mindre ideellt, är inriktad på andlighet och är entusiastisk mormor.