Intervju med Göran G. Johansson

Det här är första gången du visar dina bilder på ett galleri, hur känns det?

Nja, något dussintal gånger har jag nog ställt ut egna bilder i olika former. Men det här är den största hittills. Och den som jag jobbat mest medvetet med.

Du har ju tagit tusentals fotografier genom åren, hur har du valt ut bilder till just den här utställningen?

Den består av tre delar. Den första är en delredovisning av projektet Leena och jag. Den handlar om mitt liv tillsammans med min livskamrat Leena Tuomi som dödades i en trafikolycka 1999. Under de sjutton år vi fick tillsammans fotograferade vi oavbrutet. Fotografierna är mina bilder av henne, hennes bilder av mig och våra respektive självporträtt.

Nästa del är en liten retrospektiv* med bilder tagna under ett par decennier, fotografier av träd, djur både levande och uppstoppade, dockor etc. Som jag valt ut och redigerat så att de passar ihop och berättar något tillsammans.

Den tredje delen, Pastisch*,  är bilder tagna i år, speciellt för den här utställningen. Fotografen Sarah Moon, som hänger på Fotografiska just nu, har inspirerat mig till en bildserie med dels djur och växter, dels arrangerade fotomodeller som hänger ihop på något vis med mina gamla bilder.

Tre av bilderna, kallade Epigon* 1-3, är rena imitationer av tre av Sarah Moons bilder; modellerna är arrangerade på samma sätt och bär liknande kläder och accessoarer.

Sen finns det faktiskt tre bilder till, skämtsamma hommager till John Bauers Prinsessan Tuvstarr, Rafaels bokmärkesänglar och Zorns kurviga kullor.

Vad är det då du vill visa och varför?

Om jag kunde beskriva det i text skulle jag inte behöva slita och släpa med att arrangera konstiga bilder och visa upp. Skämt åsido så är det något jag gärna frågar mina betraktare om. I fallet Leena och jag är det helt enkelt en hyllning och ett personligt minne. Bilderna blir också en tidsbild från åttiotalet.

När det gäller mina konstbilder så har det här utställningsarbetet gett verkliga aha-upplevelser. När jag såg Sarah Moon-utställningen så upptäckte jag att hon fotograferat samma motivkrets som jag gjort under många år; djurparker, naturhistoriska och andra museer, nöjesfält, cirkus, tropiska växthus. Jag blev mycket lycklig av detta och tog det som en tillåtelse att göra likadant.

Dessa bilder handlar inte så mycket om vad de immanent* föreställer, det handlar om mig och mitt sätt att se världen.

Vad hoppas du på för reaktioner?

Jag hoppas att folk ska köpa mycket! Och jag hoppas några tittar runt och hittar någon röd tråd som berör dem själva.

Har ni pratat ihop er på något sätt, om till exempel bildernas ton eller motiv inför utställningen?

Inte först.  Vi bestämde på var sitt håll att göra bilder som var så långt från vårt vanliga jobb-fotograferande som möjligt. Bilder som handlade om annat än att vara tydlig och enkelt berättande. Svartvita, kraftigt bearbetade bilder som snarare talar drömmens språk än journalistens.

Vi blev mycket förvånade när vi sedan träffades och det visade sig att vi tänkt i samma banor. Även Olof hade varit på Sarah Moons utställning och blivit påverkad!

*Ordförklaringar:

Retrospektiv = tillbakablickande, oftast om utställning med återblick på en ännu levande konstnärs verk.

Epigon = efterbildare; diktare eller konstnär som utan större originalitet följer en föregångare i spåren. Av grekiskans. epi’gonoi, eg. ”senare födda”, av epi, ”efter”, och go’nos, ”födelse”). I grekisk myt sju furstesöner som intog Thebe tio år efter deras fäders misslyckade försök.

Hommage (franska), hyllning, särskilt inom konst och litteratur; vördnad

Immanens (eg. inneboende) är motsatsen till transcendens (överskridande) och betyder  inom religionsvetenskapen tillhörande sinnevärlden, den vardagliga världen.

Dokument = bevis, något som man kan lära sig, från latinets docere – lära

Dröm = gemensamt germanskt ord, möjligen besläktat med tyska trügen som betyder bedra

Pastisch =  av italienska pasticcio som betyder efterbildning, egentligen kaka av deg (jfr pasta)

Minne = av latinets mens, som betyder själ

Fantasi = bildat på grekiskans fantazei, som betyder göra synlig